Lärare – ett framtidsyrke?

Utbildningen har länge kritiserats för att ha stora brister och att vara alltför slapp. nbsp;Man vet att dålig lön väntar, liksom en omtalat hög arbetsbelastning.
Tvivlar ni någon gång på vad ni har gett er in på?
– Jag har ett år kvar, det vore dumt att tvivla nu, börjar Mia Skoog roat. Jag tvivlar inte på yrket i sig, men visst uppskattar jag vissa kurser mer än andra – så är det väl med alla utbildningar, säger hon. Mia Skoog pluggar till gymnasielärare i samhällsvetenskap och svenska som andraspråk.
Viktor Jonsson, som i januari kan titulera sig examinerad gymnasielärare i matte och historia, håller delvis med.
– Men jag tvivlar på arbetsvillkoren. Man får ofta höra saker utifrån och det är lite skräckinjagande att veta att man har 65–70 timmar långa arbetsveckor som väntar de första åren. Och så kanske man måste pendla till arbetet och ha en ingångslön på 22 000 kronor efter 4,5 års studier…

En livlig diskussion om lärarprogrammets – enligt studenterna – stora organisatoriska problem inleds efter att Robin Samuelsson släpper lite av en bomb:
– Jag fick nyss reda på att jag inte kommer att få en enda didaktikkurs i matematik. Den är inställd på grund av problem hos studierektorn som håller i vår ämnesinstitution, förklarar Robin Samuelsson, som läser till gymnasielärare i matte.
– Så ni får ingen didaktik alls? frågar Frida Hol förvånat. Hon läser, precis som Mia Skoog, till gymnasielärare i samhällsvetenskap och svenska som andraspråk.
– Nej, vi får läsa ännu mer ämnesstudier istället, säger Robin Samuelsson. Mia Skoog slår ut med händerna.
– Det är just det här som är ett problem för lärarstudenter. Man vet inte vad man kommer att läsa, för det finns ingen tydlig överblick. Ska jag läsa den här kursen i didaktik? Den kan komma senare, men man kan inte veta helt säkert.

Hon fortsätter:
– Som ämneslärare måste du söka nya kurser varje termin. En del går bara vissa terminer, så du måste som student själv ha koll för att få ihop din utbildning så som du tänkt från början, säger hon.
– Universitetet tar ju inte beslut om kursplanerna förrän än minut innan kursen börjar, summerar Johanna Larsson, med viss ironi, och får medhåll från övriga. Johanna Larsson pluggar till gymnasielärare i matte och fysik.
Robin Samuelsson tar upp juristutbildningen som ett exempel på en utbildning – som till skillnad från hans egen – har god struktur.
– Juristudenterna har tillgång till sina scheman för tre, fyra år framåt. De kan hela tiden se vad de kommer att läsa för kurser.

Hur orkar man som lärarstudent ha det så här rörigt? Det handlar om att vara aktiv, betonar alla.
– Jag kör på oavsett hur många motgångar jag får. Jag kan till och med tycka det är lite kul när man får kämpa med problem och engagera sig mot institutionerna för att få till förändring, säger Robin Samuelsson.

Samtidigt som studenterna uttrycker missnöje med organisatoriska problem har de förståelse över varför lärarutbildningen ser ut som den gör.
– Man håller ju fortfarande på att göra om lärarprogrammet vilket kan göra att vi hamnar i kläm
– samtidigt som det blir bättre för studenter som kommer efter. Vi som börjat på nya lärarprogrammet blir lite av ett experiment, säger Robin Samuelsson.

Men de skyller inte på universitetet – det är skolpolitiken som inte fungerar som den ska, menar de.

– Direktiven kommer från statlig nivå. Det är där man trycker igenom reformer som ska göras väldigt snabbt. Då är det inte konstigt det blir rörigt, säger Mia Skoog.

Från organisatoriska bekymmer till fysiska. Hur mycket ska en lärare behöva tåla? I våras uppmärksammades fallet om läraren som till en början inte fick skadestånd – efter att ha misshandlats av en elev – eftersom tingsrätten i Gällivare ansåg att lärare i likhet med poliser måste räkna med att visst våld kan förekomma.
– Vi har precis haft en kurs i hur man hanterar svåra samtal med eleverna. Men det berör inte våld. Man förväntar sig inte direkt att möta sådant, säger Mia Skoog.
– Fast vi har haft en juridisk del där vi diskuterade vad man har rätt att göra och inte göra. Får läraren ta en elev i armen, eller beslagta elevens mobiltelefon? säger Johanna Larsson. nbsp;

Behövs det mer utbildning i hur man som lärare ska agera i våldsamma situationer?
– Det borde inte krävas, säger Robin Samuelsson.
– Fast det kan ju komma att behövas. Allt fler lärare döms för misshandel på senare år, kommenterar Viktor Johnsson.

I framtiden kommer det att råda brist på lärare inom naturorienterande ämnen, enligt en rapport från Lärarförbundet. Hur känns det att ha valt ”rätt” ämnen?
– Det känns bra. Det är enda chansen att få en vettig lön. Att välja fysik istället för historia hade varit det där ”smarta valet”, säger Viktor Jonsson, och förklarar att historia egentligen är ”värdelöst” – där har man redan färdigutbildade lärare i 40 år framöver.

Robin Samuelsson funderar på att välja kemi som sitt andra ämne. 

– nbsp;Det är ett sätt att få ett schysst jobb var som helst. I våras examinerades till exempel bara fyra kemilärare i hela landet.

– nbsp;Då kommer du ha ett bra läge att löneförhandla… säger Frida Hol.

Samhällsvetenskap- och historielärare utbildas det däremot i överflöd. Känns det som att ni dragit en nitlott?
– Vi har ju svenska som andraspråk också, så vi har dragit en vinstlott. Där finns mycket jobb, säger Frida Hol.
Mia Skoog och Frida Hol berättar emellertid att de inte känner någon lärare i samhällsvetenskap som inte fått jobb.
– Uppsala kommun har ju en vikarieförmedling för lärare. Jag känner kompisar som blir uppringa hela tiden, säger hon.
– Fast det är ju inte fasta jobb, bryter Johanna Larsson av.
– Men har man väl fått in en fot där är det svårt att få ur den (skratt), säger Frida Hol.

Vad tycker ni om det omtalade introduktionsåret – att ni måste gå ett sådant efter examen, innan ni kan ansöka om lärarlegitimation?
– Det är ju ingen som vet riktigt hur det där kommer att se ut och fungera, säger Johanna Larsson. Men jag kan tycka att det kan kännas lite läskigt eftersom det blir svårare att ta sig in i yrket. 
– Fast det blir ju en slags försäkran om kvaliteten -– du kan bli av med legitimationen om du inte är tillräckligt duktig, det tycker jag är bra, säger Viktor Johnsson. nbsp;

SCB räknar med att Sverige har en brist på cirka 43 000 lärare år 2020. Hur lockar man folk till att utbilda sig till lärare?
– Att höja lönen är effektivast för att få folk att söka, tycker Mia Skoog, och får jakande hummanden från övriga. nbsp;

Sista frågan. Skulle ni rekommendera lärarutbildningen i Uppsala till andra?
– Ja. Men man får vara lite kritisk när man börjar ett program. Ta en aktiv roll mot lärare och fakultet och se till att utbildningen blir bra. Du lägger ju ner mycket tid och pengar på en utbildning, så se till att agera om något är dåligt, säger Mia Skoog.

Robin Samuelsson meddelade senare Ergo att didaktikkursen i matematik trots allt ser ut att bli av – nbsp;dock utöver de 30 hp han måste läsa under terminen.