VP, omröstningen, mediestrategi och neutralitet

Torsdagens fullmäktigemöte inleddes med att verksamhetsplan och budget för perioden 2012–2013 klubbades igenom – vilket följdes av applåder.

Den planerade studentomröstningen vid teknatfakulteten vållade – som väntat – stor debatt. Flera frågetecken behöver rätas ut innan omröstningsperioden startar den 12 november, vilket vi skriver om i Ergo nummer 10. Magnus Olofsson, vice ordförande med studiesocialt ansvar vid Uppsala studentkår, förklarade att det kommer att finnas valstationer på fem olika platser. Vid varje valstation kommer det att finnas en representant från Uppsala teknolog- och naturvetarkår, UTN, och Uppsala studentkår. Representanter från Ultuna studentkår kommer att agera rösträknare när omröstningen väl är klar. Det beslutades även vilka som är röstberättigade: studenter som är registrerade på kurser och program och forskarstuderande vid teknatfakulteten höstterminen 2012.

Hur stort valdeltagande krävs för att omröstningen ska vara giltig – den frågan stöttes och blöttes. Någon konkret siffra angavs inte, men projektgruppen som håller i omröstningen – som består av presidialer från Uppsala studentkår och UTN – ska komma fram till hur högt valdeltagande som krävs för att den ska anses statistiskt säkerhetsställd. Därefter ska nbsp;man ge fullmäktige besked. Det föreslogs att projektgruppen bör kontakta Statistiska institutionen på universitetet för att få råd.
nbsp;
Det fattades beslut om att studentomröstningen ska vara beslutsgrundande för huruvida Uppsala studentkår ska ansöka om kårstatus för teknatfakulteten för perioden 2013–2016. nbsp;Förutsatt att valresultatet ligger inom den marginal som projektgruppen kommer att ange. Det här betyder alltså: får UTN flest röster så ska inte Uppsala studentkår ansöka om kårstatus för teknatstudenterna, och vice versa.

Casper Wahlund, kanslichef på Uppsala studentkår, ställde flera frågor – som han och övriga anställda på kåren – ville ha svar på. nbsp;
– nbsp; Vore det inte fel av Uppsala studentkår att inte lämna in en ansökan om kårstatus för teknatstudenterna? Om universitetet inte ger UTN kårstatus riskerar teknatstudenterna stå utan någon som representerar dem överhuvudtaget. Är det rätt?

Alexandra Pärnebjörk, från Uppsala universitets studenter, UUS, ställer sig – i en interpellation – frågande till kårstyrelsens strategi för att bemöta kritik i offentliga medier. I interpellationen hänvisar hon nbsp;till kritiska kommentarer som gjorts på ergo.nu i samband med artiklar om studentomröstningen. Några kommentarer går hårt åt Uppsala studentkår, och Alexandra Pärnebjörk nbsp;menar att styrelsen inte alls bemöter kritiken på ett tillfredställande sätt.
– nbsp; Vi har ingen riktigt bra strategi för hur vi hanterar kritik i offentliga medier. Vi har besvarat frågorna så gott vi har kunnat. Men vi tar till oss era synpunkter och har dem i åtanke när vi utarbetar en strategi, säger Klara Ellström, ordförande för Uppsala studentkår.

En diskussion om hur kåren bör göra gränsdragningar mellan nationell och lokal politik väcktes av Eric Lennerth, Moderata studenter, och Leo Pierini, Centerstudenter, i en interpellation till kårens presidium.
– Det är problematiskt när kåren uttalar sig i politiska frågor och riskerar alienera en stor del av studenterna, säger Leo Pierini, och syftar på en debattartikel nbsp;publicerad i nbsp;Svenska dagbladet, som Magnus Olofsson skrev i början på oktober. Författarna av interpellationen menar att Magnus Olofsson blir väl politisk när han i negativa ordalag uttalar sig om marknadshyror och regleringar på bostadsmarknaden.

Magnus Olofsson försvarade sin debattartikel och hänvisade till Uppsala studentkårs studiesociala åsiktsprogram där det bland annat står att kåren ska arbeta för ett fortsatt ökat bostadsbyggande med fokus på billiga hyresrätter.
– Marknadshyror behöver inte vara fel. Men det är lätt att räkna ut att avregleringen på bostadsmarknaden skulle leda till betydligt högre hyresnivåer, säger Magnus Olofsson, som menar att han skrev debattartikeln för att verka för tryggare boendevillkor för studenterna – vilket ingår i kårens uppgifter.
– Det är alltid en avvägning. Men många nationella beslut berör oss, till exempel regeringens budget och frågor nbsp;kopplat till nbsp;csn, säger Klara Ellström.

Lars Niska från UUS framhävde att det i alla former av debattartiklar är viktigt att kåren får med Uppsalaperspektivet.

Vid nbsp;21.30 avhandlades en motion som gällde formellt inflytande för sektionerna, ställd av UUS. Partiet menar att sektionsbildningen inneburit ett lyft för Uppsala studentkår, bland annat genom kårens goda kontakt med fakulteterna. Motionärerna menar därför att det är dags att ge sektionerna mer inflytande – för i dagsläget är den bristfällig.
– Det är dålig insyn mellan sektionerna och fullmäktige. Många studenter i sektionerna vet inte ens vad fullmäktige är eller vad som händer där överhuvudtaget, säger Einar Robillard, kåraktiv.

Några representanter från Gröna studenter menade att förslaget är bra, men att det inte är tillräckligt förankrat i presidiet och styrelsen, varpå man yrkade på avslag. Men motionen bifölls, vilket innebär att varje sektion nu ska utse en ledamot och en suppleant i fullmäktige. Varje sektion ska också ge ett förslag på hur det ska gå till när sektionerna väljer sin representant till fullmäktige. Eftersom motionen innebär stadgeläsning måste den nbsp;emellertid läggas fram i nästa fullmäktigemöte.

Under mötet framkom att en ledamot ur kårstyrelsen valt att hoppa av sitt uppdrag.

Ergo kontaktar avhopparen Johan Lundmark, från Piratstudenterna.
Varför har du valt att utgår ur styrelsen?
– Jag har länge velat se förändringar och ett mer välfungerande organisatoriskt ledarskap på kåren. Men fast det nu skett ett maktskifte så känner jag inte att det har blivit någon skillnad.
– Men jag tror fortfarande på kårens uppdrag, säger han, men förklarar att han inte kan ställa sig bakom kårstyrelsens arbete i dagsläget. nbsp;