
Vilken nation är bäst på slogans?
Martin Landahl arbetar dagligen med att få journaliststudenter att skriva fungerande meningar och slagkraftiga rubriker. Även om slogans räknas som reklam finns beröringspunkter med hans expertområde:
– Journalistiken är liksom reklamen full av retoriska figurer och komprimerande formuleringar, så visst finns det ett släktskap dem emellan.
Martin Landahl faller för slogans med kaxighet och självironi.
– Ironi fungerar särskilt på studenter, vilka nationerna vänder sig till. ”Snålast i stan sedan 1645” och ”Nu ännu drygare” spelar på folks fördomar. Det är inga slo- gans som ber om ursäkt direkt, det gillar jag, säger han.
”Göteborgs nation – salt sill och Avenyn”, spelar även den på samma kaxiga planhalva som Smålands och Stockholms slogans, menar Martin Landahl.
– Den är väldigt förväntad, nästan så att man tänker ”gud vad klyschigt”. Frågan är – ska den läsas bokstavligt eller ironiskt? För mig kvittar det, jag kan köpa den från båda håll.
De mindre nationerna framhäver ofta att det är små i sina slogans. Här gäller det dock att tänka till och formulera storleken på rätt sätt.
– Be inte om ursäkt för att du är liten Ett exempel på det är ”Kalmar – den lilla nationen med det stora hjärtat”. Det räcker att skriva ”Kalmar – nationen med det stora hjärtat”. Man fattar att nationen är liten utan att skriva ut det, säger Martin Landahl. Han fortsätter:
– Uplands lyckas vara liten på rätt sätt. ”Varför krångla till det?” är nerbantad och slagkraftig och vi förstår att alla är välkomna till nationen.
Krångliga och långa formuleringar går bort – poängen är ju att texten ska gå att komma ihåg. Ett par av nationernas slogans skulle vinna på att kortas ner, enligt Martin Landahl, som betonar att här gäller less is more.
– ”Välkommen till Östgöta nation – huset där alla fick plats” vill jag ändra till ”Östgöta nation – där alla fick plats”. Det är en ändring som gör stor skillnad. Jag gillar att det är imperfekt istället för presens, det ger en släng av mystik. Men man får akta sig som tusan för att inte bli otydlig.
Även ”västmanlands–dala nation – för studenternas nytta och nöje sedan 1639” bör kortas ner, rekommenderar Martin Landahl. Hellre ”V-Dala – nytta och nöje sedan 1639”.
– Då rappar man upp till den lite. Men den är ändå för allmänt hållen. En slogan ska vara konkret, tycker jag.
Västgöta nations slogan ”Du är värd VG”, kvalar också in på Martin Landahls topplista.
– Den valde jag för att den spelar med en ordvits – du är värd väl godkänd.
på liKnande sätt leker Värmlands nation med en klassisk föreställning i sin slogan ”Värmlands – du vet att du vill ”
– Den syftar ju på den traditionella bjuda upp-situationen. Mannen bjuder upp kvinnan på nationens dansgolv och hon säger nej, varpå mannen tänker ”du vet att du vill, du kan inte motstå mig”.
”Gotlands – där lammen tystnar” är också värd en plats på Martin Landahls lista.
– Den är kul och får en att fundera på om recentiorerna blir uppätna där...
Är det viktigt med slogans?
– Många gånger tror jag att de stjälper snarare än hjälper. Det finns liksom en inbyggd anspråksfullhet i slogans: någon tar sig friheten att tala om för oss vad vi ska tycka. Det är alltid problematiskt.
nbsp;
Några nationsslogans från 2000–2012
nbsp;
Smålands nation
Smålands – leksaken i ditt cornflakes-paket (nr 4 2007)
Snålast i stan sedan 1645 (nr 7 2012)
Smålands nation – ett minne för livet ( nr 2 2005)
Norrlands nation
Norrlands nation – när storleken har betydelse (nr 1 2000)
Norrlands nation – varför nöja sig med mindre? (nr 9 2005)
Norrlands nation – våga vägra house, säg ja till pop (nr 2 2012)
Uplands nation
Uplands nation – varför krångla till det? (nr 1 2006)
Uplands nation – kan innehålla spår av nötter (nr 4 2008)
Uplands nation – nya strumpor himmelsblå ( nr 9 2005)
Kalmar nation
Kalmar nation – den lilla nationen med det stora hjärtat (hela tiden)
Kalmar nation – it plays to belong (nr 1 2008)
Du bestämde det, ja. Och ja sade ja (nr 4 2010)
Stockholms nation
Om du frågar har du inte råd (nr 4 2008)
Stockholms – undrar hur medelklassen har det? (nr 14 2007)
Nu ännu drygare (nr 5 2005)
Västmanlands-dala nation
Välkommen till Västmanlands-Dala nation – för studenternas nytta och nöje sedan 1639 (5 2012) Västmanlands-Dala nation: Casa Blanca – Humphrey Bogart hängde också här (nr 8 2012)
Göteborgs nation
Hellre liten och rapp än stor och slapp (nr 8 2002)
Göteborgs nation – hellre liten och dryg än stor och blyg (nr 2 2005)
Göteborgs nation – Salt sill och Avenyn (nr 5 2012)
Östgöta nation
Välkommen till Östgöta nation – mellanstor – jättebäst (nr 1 2005)
Great Östgöta. Great times. (nr 14 2007)
Välkommen till Östgöta nation – huset där alla fick plats (nr 5 2005)
Gotlands nation
Skulle det vara lamm får vi tacka (nr 2 2005)
Gotlands nation – Där lammen tystnar (nr 1 2012)
Gotlands – ditt Kalkatraz i Uppsala (nr 11 2005)
Västgöta nation
Du är värd VG (nr 6 2005)
Västgöta nation – Lustslottet vid Fyrisån (nr 2 2010)
Västgöta nation – aldrig i periferin (nr 7 2012)
Södermanland- nerikes nation
Den bästa av nationer, bara för vissa personer (nr 7 2012)
Snerikes – hit men inte längre (nr 12 2008)
Södermanland nerikes nation – en levande tradition (nr 7 2005)
Värmlands nation
Värmlands – Du vet att du vill (nr 12 2005)
Värmlands nation – 350 år av kärlek (nr 2 2010)
En värmlandspöjk blir bare gla (nr 12 2008)
Gästrike-Hälsinge nation
Gästrike-Hälsinge nation – varannan GHlass (nr 5 2012)
GH – man behöver inte vara störst för att vara bäst (nr 11 2005)
Ska det göras, ska det göras rätt (nr 14 2007)
Martin Landahls topplista
Snålast i stan sedan 1645 (Smålands)
Uplands nation – varför krångla till det?
Göteborgs nation – Salt sill och Avenyn
Nu ännu drygare (Stockholms)
Du är värd VG (Västgöta nation)
Värmlands – Du vet att du vill
Gotlands nation – Där lammen tystnar
Slo ́gan (engelska, av gaeliska sluagh-ghairm ’stridsrop’), kort sentens som används som paroll i propaganda- eller reklamsyfte som ”Nej till kärnkraft ” eller ”Tag det rätta – tag Cloetta ”.
Källa: Nationalencyklopedin