Raketfart runt bordet

Något försenat servades den första bollen i tävlingen klockan kvart över sex, en trappa upp på Snerikes. I denna premiärupplaga av Metro Pingis Challenge startade fyrtio deltagare och stämningen på plats var god.

De gladlynta kombattanterna var klädda i allt från svettband och shorts till seglarskor och handväskor. Turneringen arrangerades av sponsorer tillsammans med kuratorskonventet och Sebastian Tham, som var ansvarig för att allt föll på plats.
– Idén kom från en kollega som hade varit på flera barer med pingisbord, så vi gjorde ett event av det, säger Sebastian Tham och fortsätter:
– Ambitionen är att det ska vara avslappnad och skön stämning. Då är rundpingis perfekt. Det är något som de flesta spelade på högstadiet och det är enkelt. Nostalgi och alla kan vara med. Även om vi började lite sent verkar det ju som om alla har roligt.

Tävlingsreglerna lät spelarna löpa högervarv och förbjöd smashar i alla moment utom finalen. Turneringen spelades i tre grupper där deltagarna gavs tre chanser att ta sig vidare. Varje omgång ledde upp till en kraftmätning i singelmatchformat. Trots frånvaron av någon större publik ackompanjerades de avgörande bollarna av engagerat jubel i uppmuntrande ton.

Förutom den atletiska prövningen som utspelade sig runt det fysiska pingisbordet erbjöds också virtuell pingis. De som provade på såg minst lika koncentrerade ut som när de höll ett riktigt racket i handen och kanske erbjöds där en chans till revansch för den utslagne. Det lottades även ut kläder, bjöds på tilltugg och serverades öl.

Efter kvarts- och semifinal stod Simon Isaksson och Daniel Treviño som slutliga finalister. Finalen var intensiv och de båda kämparna gav varandra värdigt motstånd. Till slut lyckades Simon Isaksson besegra Daniel Treviño med 21-14, mycket tack vare sina bra servar. Svetten blänkte i pannan på en lugn men lycklig Simon Isaksson efter segerinsatsen.
– Motståndet var bra, han hade koll. Känner mig lite överrumplad av att jag vann och dessutom vinner man ju en dator Jag har aldrig tränat pingis i någon klubb även om man väl har hunnit slå ett par bollar. Vi brukar spela några gånger i veckan, ofta uppe på höghustaken i Flogsta, säger Simon Isaksson.

Trots förlusten verkade även Daniel Treviño vara vid gott mod, kanske för att han inte behövde gå hem tomhänt: andra pris var nämligen en resa till Åre. Efter prisutdelningen övergick Snerikes till vanliga tisdagsaktiviteter, restaurang- och klubbverksamhet och studentpingisen packade ihop för att dra vidare till Göteborg.