Tre år av anonymitet
I januari 2012 var det tre år sedan de anonyma tentorna officiellt infördes vid Uppsala universitet. Yasmin Hussein, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar på Uppsala studentkår, tycker att reformen har uppfyllt sitt mål.
– Den har gjort mycket för rättssäkerheten. Ett beslut från universitetsledningen var viktigt och jag är väldigt nöjd med hur det har gått, säger hon.
Yasmin Hussein menar att anonymiseringen av salstentor skapar trygghet både för lärare och studenter.
– Bara misstanken om diskriminering är tillräcklig. Nu behöver studenter inte oroa sig för att bli bedömda för vilka de är istället för den kunskap de besitter och lärare behöver inte bli misstänkta för att vara orättvisa, säger hon, och fortsätter:
– Oavsett vad man tycker och tänker lever vi fortfarande i ett samhälle där efternamn och kön kan vara faktorer för bedömning.
Hon nämner samtidigt vissa oklarheter som förekommit i samband med de kodade tentorna.
– Vad händer om jag kommer för sent? Eller om jag råkar skriva mitt namn? Det har inte funnits några klara riktlinjer för vad som gäller. Institutionerna måste vara tydliga med informationen, säger hon.
Diskussioner om att införa anonyma salskrivningar vid Uppsala universitet uppstod under hösten 2008. Flera lärosäten runt om i landet hade då infört systemet och kodning av tentor beskrevs som en trend i högskolesverige.
I Uppsala använde sig juridiska och farmaceutiska fakulteten sedan tidigare av anonyma examinationer.
– Det fanns ett starkt studentkrav att genomföra detta, berättar Einar Lauritzen, dåvarande chef för Studerandebyrån som av rektorn fick i uppdrag att förbereda beslutet.
Påtryckningar från studenterna och faktumet att systemet redan fanns förankrat inom vissa fakulteter skyndade enligt honom på frågan.
– Om studentkåren kommer med önskemål till ledningen om något som inte är omöjligt att genomföra så vill ledningen naturligtvis gå det till mötes, säger han.
I maj 2009 tog dåvarande rektor Anders Hallberg beslut om att införa anonyma tentor på hela universitetet. Reformen skulle gälla från och med kommande vårtermin och anonymiteten bara omfatta salskrivningar. Universitetsledningen möttes av visst motstånd. nbsp;
– Kritiken kom dels från institutioner som tyckte systemet var knöligt och inte tillförde något till verksamheten, dels från lärare som såg det som en förtroendefråga. Oppositionen var inte så stark att den stoppade beslutet men man kan heller inte säga att det fanns något sug efter de anonyma tentorna, säger Einar Lauritzen.
Rektorns första beslut kom till slut att skjutas upp en termin, vilket gjorde att kodade tentor började införas successivt från och med vårterminen 2010.
Einar Lauritzen är, till skillnad från Yasmin Hussein, mer osäker på om anonymiseringen av tentor bidragit till ökad rättssäkerhet för studenterna.
– Det beror på hur man bedömer utgångsläget. Jag har inga tydliga belägg för att det skulle ha förekommit någon stor rättsosäkerhet innan, därför vet jag heller inte om det blivit bättre. Jag tror att våra lärare har en hög integritet när det gäller att bedöma studenternas prestationer.
Han väljer att jämföra anonymiseringen med förebyggande läkemedel mot malaria.
– Det handlar inte om att bota någon som redan är sjuk. Det handlar om att skapa ett system där det inte kan finnas någon misstanke om det.
