Annons
VINNARE. Nobelpristagarna Alvin E Roth, Brian K Kobilka, Robert J Lefkowitz, David J Wineland och Serge Haroche. Alla, med undantag för Brian K Kobilka, kommer till Uppsala universitet på Luciadagen.
Foto: Bengt Nyman / Wikimedia commons

Vem väljer du?


Uppsala väntar finbesök. På Luciadagen kommer sex av årets Nobelpristagare till universitetet. Men den som hoppas gå på samtliga föreläsningar får nog tänka om. Planeringsmässigt är det nämligen omöjligt.


– Tyvärr brukar det vara så här. Framför allt på grund av tidsskäl, säger Anna Liv Jonsson, projektledare för Nobelföreläsningarna.

För Nobelpristagarna väntar en fullmatad dag där bland annat mottagning i universitetshuset och lunch på slottet står på programmet. Det pressade schemat medför att föreläsningarna måste läggas på förmiddagen, något som enligt Anna Liv Jonsson gör det ”logistiskt orimligt” att gå på alla. Föreläsningarna börjar alla inom loppet av en halvtimme och dessutom på skilda ställen.

Så vilken ska man välja? Ergo guidar med hjälp av Uppsalaprofessorer.


Fysik - Grunden för framtidens teknologi

Nobelpristagarna i fysik, Serge Haroche och David J. Wineland kommer att hålla till i Siegbahnsalen i Ångströmslaboratoriet med start klockan 10. Den förstnämnde har prisats för sina studier av gränslandet mellan vår värld, den klassiska, och den kvantmekaniska världen befolkad av atomer och molekyler
.
– Man kan nästan säga att det rör sig om en existentiell fråga för att förstå vår värld och varför den ser ut som den gör, säger Erik Sjöqvist, professor i kvantinformationsteori.

Årets andra pristagare, David J. Wineland har utvecklat teknologi för höga precisionsklockor, vilka är mer precisa än dagens atomur. De kan också användas till gps och avancerade positionsmätningar. Han ligger även bakom den tänkta kvantdatorn som är snabbare än dagens datorer.

Varför ska man välja fysikföreläsningarna framför de andra?
– Om man är intresserad av den här typen av fundamentala frågor så tror jag att man tycker det här är intressant. Ett annat skäl till att gå är att det som de här herrarna har gjort kan bli grunden för framtidens teknologi.

nbsp;

Medicin - Kloningens fader

Tusen meter bort och tio minuter senare påbörjar nobelpristagarna i medicin, Shinya Yamanaka och Sir John B. Gurdon sin föreläsning i Svedbergsalen på BMC. På 1950- och 60-talen lyckades John B. Gurdon genom manipulation att sätta in en tarmcell från en groda i en tom grodäggscell, vilket lade grunden till det vi i dag kallar för kloning.
– Shinya Yamanaka har liksom Gurdon visat att man kan få en cell som vi betraktar som slutlig utvecklad att gå tillbaka till en fostercell för att sedan gå in i andra stadier, säger Stellan Sandler, professor i medicinsk cellbiologi.

– Det här kan leda till att man kan utveckla organ och vävnader som ersättning för sådana celler som är förlorade.

Varför ska man välja föreläsningarna i medicin?
– Upptäckten är väldigt fascinerande och kan leda väldigt långt inom den medicinska världen. Nobelpristagare har ofta extrema personligheter, bara det kan vara intressant att ta del av.

nbsp;

Ekonomi – Därför väljer vi som vi gör

Klockan 10.30 i hörsal 3 på Ekonomikum drar Alvin Roth, en av två nobelpristagare i ekonomi, i gång sin föreläsning. Han har forskat kring matchningsmarknader, det vill säga fall där vi varken kan eller vill låta priset styra. Till exempel vilka mekanismer som avgör hur elever och skolor väljer varandra.

– Roth är väldigt ovanlig på så sätt att han är en teoretiker som är väldigt praktiskt lagd, säger Eva Mörk, professor i nationalekonomi.

Varför ska man välja föreläsningarna i ekonomi?
– För att det kommer att vara väldigt underhållande. Roth är mitt i sin vetenskapsgärning och brinner verkligen för det här. Sedan är det han föreläser om väldigt förståeligt för en som är lekman i ämnet. Det handlar om saker som är påtagligt för oss, till exempel skolval. Saker som i sin tur väcker många tankar om hur man kan använda det här i Sverige.

nbsp;

Kemi - Viktigt för vår existens

Samma tid men på en annan plats, universitetsaulan närmare bestämt, föreläser Robert J. Lefkowitz, pristagare i kemi. I korthet handlar hans forskning om upptäckten och kartläggningen av G-kopplade proteinreceptorer, det vill säga de vanligaste mottagarproteinerna på cellytan, till exempel i hjärnan.

– Det här innebär att vi förstår signalregleringen i kroppen. Hur en molekyl kan påverka och styra vidare signaleringar i resten av kroppen, säger Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi och neurokemi.

Varför ska man välja föreläsningarna i kemi?
– Jag kan tänka mig att Lefkowitz är en väldigt inspirerande föreläsare, både för studenter, forskare och allmänhet. Det handlar om något som är viktigt för vår egen existens. Vad som gör oss till fungerande organismer och levande människor.


Annons

Annons

NOBELFÖRELÄSNING

Traditionen att Nobelpristagare besöker Uppsala universitet är ungefär lika gammal som priset självt.

Föreläsningarna är alltid välbesökta och direktsänds därför även på nätet.

Vill du få en plats ska du helst vara på plats senast en halvtimme innan föreläsningen börjar, tipsar Anna Liv Jonsson, projektledare för Nobelföreläsningarna.

Större chans till plats får du om du besöker föreläsningen i kemi som hålls i universitetsaulan med plats för 1 500 åhörare.

Källa: Uppsala universitet/Anna Liv Jonsson

PROGRAM 13/12

Observera att tiderna är preliminära.

Fysik
Kl. 10.00, Siegbahnsalen, Ångströmslaboratoriet

Medicin
Kl. 10.10, Svedbergsalen, BMC

Ekonomi
Kl. 10.30, Hörsal 3, Ekonomikum

Kemi
Kl. 10.30, Universitetsaulan

Läs mer

2025-06-23 13:46
Civilingenjörsstudenten Josephine Maglio har fått utmärkelsen Årets Uppsalastudent 2025, meddelar Uppsala universitet på…
2025-06-19 10:21
Bostadsportalen och stödfunktionen Studentboet, startad av Uppsala studentkår, läggs ner. Sista dagen för verksamheten…
2025-06-09 13:05
På onsdagsförmiddagen kom beskedet från Uppsala universitets områdesnämnd för humaniora och samhällsvetenskap: Det blir…