Annons
Annons
Åsa Virdi Kroik är sedan 2010 doktorand vid Uppsala universitet.
Foto: Sara Borsiin

Kräver ett bättre minoritetsarbete


När Åsa Virdi Kroik föreslog att den samiska nationaldagen skulle uppmärksammas tyckte prefekten att hon kunde göra det själv. Nu kritiserar hon universitetets minortietsarbete överlag.

Inför den samiska nationaldagen skrev Åsa Virdi Kroik till prefekten på sin institution och föreslog att den samiska flaggan skulle hissas som ett uppmärksammande. Hon visste att universitetet har en samisk flagga, och den 6 juni hissades den svenska.
– Men det blev ett blankt nej. Jag kände mig tvungen att förklara vad detta innebar och varför det var viktigt – men fick nej igen. En samisk kollega skrev och försökte tala institutionen till rätta men lyckades inte heller.
Det svar hon fick från prefekten tycker hon känns kränkande.
– ”Du är välkommen att själv informera om Samefolkens dag och bjuda på något i samband med kaffet”? Vilken same ställer sig upp och informerar om sig själv? Ska de komma och ta på mig sen också, skallmäta mig kanske?

Åsa Virdi Kroik tycker det är jobbigt att hela tiden driva kampen, vara den bråkiga. Konfliktsituationerna suger energi, säger hon.
– Men det ingår i konceptet att vara same, har jag förstått. Står man på sig är man en stökig typ.
De som inte orkar med det är många, tror Åsa Virdi Kroik.
– Många samer är tysta. Det ingår inte i mentaliteten att stå upp, ta plats och argumentera för sin sak. Man är så kolonialiserad och tilltryckt.

Uppsala universitet och teologiska institutionen har en särskild känslig relation till det samiska folket som gör situationen än mer besvärlig, tycker hon. Det finns en historia av övertramp och ibland direkta övergrepp som gör att Uppsala universitet borde vara ”väldigt måna om” sina samiska studerande och anställda.
– De borde verkligen ta det på allvar när en representant från ursprungsbefolkningen kommer och påtalar en sak som denna.
Åsa Virdi Kroik tycker att även en liten gest av uppmärksammande räckt.
– Var jag ute för sent kunde man ju ha satt upp några bordsflaggor eller någonting. Det är inte särskilt dyrt, jobbigt eller besvärligt. Det kan man göra för Sveriges ursprungsbefolkning.

Flaggkonflikten visar på en del i det Åsa Virdi Kroik anser är ett dåligt minoritetsarbete från universitetets sida. I brevet kritiserar hon hur de här frågorna sköts i stort. Bland annat påtalar hon bristen på information om vad som görs för att rätta sig efter Språklagen och Minoritetsreformen (se faktaruta). Hon berättar också hur dåligt hon upplever sig ha bli mottagen när hon frågar olika ansvariga personer på universitetet om saken.
– När jag inte får det svar jag vill ha och ändå står på mig blir jag avsnäst. Man vill inte ha det här på sitt bord märker jag.

Hade hon fått önska hade universitetet gjort betydligt mer än att hissa flaggan, säger Åsa Virdi Kroik. Tillsammans med sin nya handledare Mattias Gardell – som hon säger varit otroligt stöttande hela vägen – planerar hon ett minoritetsspråkråd som tar fram en handlingsplan för att gå vidare med frågorna.
– Lagen föreskriver ett samråd. Enligt den ska samer ha inflytande över frågor som berör dem. Den samiska nationaldagen berör mig i allra högsta grad.
Vad tror du om stödet för ett sådant samråd?
– Jag hoppas såklart att rektor blir sprudlande glad och ställer sig och gör vågen med hela universitetsledningen.

Åsa Virdi Kroik har skrivit ett brev till Sametinget om hur hon tycker universitetet behandlat situationen. Hon ska även ta frågan till länsstyrelsen i Stockholm.


Annons

Annons

De nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De officiella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Dessa grupper och språk har, i enighet med europeisk och svensk lag, ett särskilt skydd.

Enligt Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk 5 § ska de nationella minoriteterna ha ”… möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.”

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har i uppdrag att följa upp hur denna lag tillämpas av förvaltningsmyndigheter.

Språklag (2009:600) tillskriver det allmänna – däribland universitet och högskolor – ”ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken” (8 §).

Läs mer

Ett 40-tal studenter protesterade idag utanför Segerstedthuset mot nedläggningen av CEMUS, Centrum för miljö och…
Den uppskattade ljusfestivalen “Allt ljus på Uppsala” är i full gång. Duon Andreas Wiil och Andreas Almstedt har…
Ja, ni läste rätt: Nu kan ni äntligen bläddra i Ergo igen! Tidningen bjuder på 32 sidor av innehåll med allt från…