Välbesökt humanioradebatt

På Engelska parken, inför drygt 200 åhörare, diskuterades humanioras värde av fyra personer med anknytning till ämnesområdet. Moderatorn Carl Nathanson, kulturchef vid Uppsala läns landsting, inledde med några frågeställningar kring ämnet: 

– Vad är humanioras nytta i arbetslivet. Är det önskvärt att humaniora och yrkeslivet närmar sig varandra?

De fyra paneldeltagarna fick därefter möjlighet att förklara sin syn på humaniora. En skeptisk David Stockelberg, webbanalytiker och filosofie doktor i idéhistoria, berättade om varför han lämnade universitetslivet.
– Jag förlorade min illusion om universitetet som tankefrihetens palats. Humanistiska fakulteten var inåtvänd. Humaniora förtjänar sitt rykte på arbetsmarknaden, eftersom man inte förklarar varför det är användbart.

Han medger dock att Humaniora har gett honom värdefulla kunskaper, som språk och förmågan att processa information.

Enligt Sverker Sörlin måste humaniora artikulera sitt samhällsvärde. Ämnesområdet behövs för att leda samhället framåt på ett gott sätt, men att det måste formulera bättre svar på de problem som finns. 

Christopher Lagerqvist, programchef för ”The Oxford-Uppsala programme” höll med:
– Humaniorastudentens främsta förmåga är analytiskt tänkande och kompetenta analytiker behövs absolut i yrkeslivet. Men högre krav måste ställas på studenter. På Oxford läser man 4 500 sidor i veckan.

Skratt spreds i lokalen när Sharon Rider, professor i filosofi, tog upp något hon upplever som absurt:
– Vissa jämför humaniora med företagsekonomi och kallar det onyttigt, säger hon. Men det humanistiska tänkandet styrs inte av ekonomiska värden, så varför ska Svenskt Näringsliv diktera humanioras syften?

När panelen ombads definiera vad nytta är säger David Stockelberg att en utbildning är nyttig när studenten får tillräckligt med kunskap för att få jobb. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, definierar inte nytta som anställningsbarhet , utan menar att humanioras nytta kan knytas till att förändra ohållbara syften och metoder i samhället:


– Man börjar inse att samhällets problem inte bara kan lösas med hjälp av teknik och biomedicin, säger han. Humaniora har en stor roll att spela i lösningen av framtidssvårigheter.

Mot slutet av debatten gavs även tips på hur man lättare får jobb. Sharon Rider säger att man måste se till att skriva klart sin c-uppsats, eftersom ingen arbetsgivare lockas av någon som ”tagit 500 högskolepoäng utan examen”.

David Stockelberg var av en helt annan syn.
– Skit i c-uppsatserna. En arbetsgivare vill se energi och engagemang, så det viktigaste ni kan göra är att praktisera för att få erfarenhet. Det spelar större roll än en uppsats, säger han inför en road publik.

Agnes Berg, från Humanistiskt Initiativs marknadsföringsgrupp, var mycket nöjd med onsdagskvällens debatt. Hon menar att humaniora har hamnat i skymundan eftersom näringslivet valt att fokusera på ämnen som naturvetenskap och matte, men att kvällens debatt hjälpte till att motverka den bilden:
– Syftet med debatten var att lyfta fram humanioras värde på arbetsmarknaden. Det lyckades panelen med, även om det finns nyansskillnader i deras syn på ämnet.