Kan Uppsala bygga bort bostadsbristen?

Ett till två år får studenter räkna med att stå i kö för ett studentrum, och ofta längre för en lägenhet. Det är min uppfattning efter att ha hört runt bland stadens bostadsaktörer, säger Hanna Mörck, som är bostadsansvarig på Uppsala studenkår.
– För fyra, fem år sedan var kötiden för ett rum en till två terminer. Så det är en gradvis försämring, fortsätter hon.

På bostadsföretaget Heimstaden, som basar över bostäder i Flogsta, berättar man att det är omkring 150–200 sökande på varje studentrum. Det betyder ”lika hårt söktryck som inför förra hösten”, enligt områdeschefen Johan Sandberg.

Att Uppsala universitet, liksom andra lärosäten, tvingas dra in på utbildningsplatser på grund av sparkrav från regeringen borde kunna gynna möjligheterna att hitta bostad. Men så är det inte, enligt Hanna Mörck.
– Neddragningarna på studieplatser är inte så stora från år till år, så det ger ingen märkbar effekt på bostadsmarknaden, säger hon.
Det är inte bara studenter som slåss om bostäderna. Smidigare pendlingsförbindelser till Stockholm gör att allt fler väljer att bosätta sig i Uppsala, menar Hanna Mörck.
– Det här är en attraktiv stad och det är förstås roligt, men konkurrensen om bostäder hårdnar. nbsp;
nbsp; nbsp;
Men till skillnad från många andra städer byggs det faktiskt mycket i Uppsala, poängterar Hanna nbsp; nbsp; Mörck. nbsp; nbsp; Stans nbsp; största bostadsföretag, Uppsalahem, meddelar att man bygger ”fler bostäder för studenter och unga än på mycket länge.”

Förra året startade Uppsalahem två nya projekt: nbsp; nbsp; vid Blåsenhus, längs Artellerigatan, byggs 243 stycken ettor och tvåor. I Rosendal planeras 250 så kallade ungdomsbostäder nbsp; – som dock nbsp; är öronmärkta för personer som inte hunnit fylla 27 år. En överklagandeprocess har emellertid satt stopp för byggandet av sistnämnda. Hur plånboksvänliga nyproduktionerna nbsp; blir är oklart.
– Vi har ännu inte förhandlat med hyresgästföreningen, så därför kan vi inte säga något om hyrorna. Men vi bygger så små bostäder som möjligt för att det ska bli en rimlig hyra för studenter och unga, säger Malin Berggren, informatör på Uppsalahem.

Tidigast sommaren 2014 väntas en del av Uppsalahems bostäder stå klara. Malin Berggren berättar att ett framtida byggprojekt är 67 studentbostäder på Dag Hammarskölds väg.
Fler ljusglimtar kan vara på gång:
– Sedan vi i mars blev ägare av Studentstaden så ser vi över alla tomträtter och går igenom var vi kan bygga fler studentbostäder i framtiden, säger hon.

Boverket tog nyligen fram förslag på regeländringar som ska stimulera byggandet av bostäder åt unga och studenter. Bland annat vill man att studenterna tränger ihop sig och tillsammans både arbetar och äter i samma utrymme. Även toalett och dusch föreslås delas mellan flera studenter. Enligt myndigheten gör det här att fler studentbostäder kan byggas med mindre boarea och till en lägre kostnad.
– Det är jättebra att Boverket vill tänja på reglerna för att stävja bostadsbristen. Men just i Uppsala finns redan korridorsboenden. Vi har istället behov av hyreslägenheter i olika storlekar, kommenterar Hanna Mörck.
nbsp;
Vad kan då Uppsala studentkår göra för att påverka bostadssituationen för studenterna? Fredrik Pettersson, ordförande, svarar:
– Situationen för studenter skulle underlättas av en gemensam bostadskö. Här måste vi trycka på för att bostadsaktörerna i högre grad ska samordna köer och regler. Universitetet har möjlighet att ta ett större ansvar för bostadsfrågan än de gör idag, och det kommer vi att arbeta för att de gör.

Han betonar också vikten av att Uppsala studentkår ansvarar för ”att vara den mest välinformerade källan”.
nbsp;– Genom att ha full koll på hur bostadssituationen för studenter ser ut och löpande informera om denna så förstår byggaktörerna bättre vilka behov som finns, och vilka typer av bostäder som efterfrågas. Bistår vi med den typen av information finns underlag för att bygga fler studentbostäder, säger Fredrik Pettersson.

Uppsala studentkår subventionerar, likt tidigare år, omkring 25 bäddar till nya studenter på ett vandrarhem i centrala Uppsala, i samband med terminsstart.
– Vi kallar det akutboenden. För att få tillgång till en sådan kontaktar man kåren, säger Hanna Mörck. nbsp;
Kåren har en nbsp; bostadsportal, studentboet.se, som samlar lediga studentbostäder från både privata och offentliga aktörer. I samband med terminsstart lottar studentboet.se, tillsammans med Uppsalahem, ut korttidskontrakt till studenter, för inflytt i augusti och september. Intresset har varit enormt – omkring 400 sökande till åtta korttidskontrakt.
Är det okej att göra ett ”utlottningsjippo” av bostadsbristen?
– Det är ett sätt att förmedla bostäder. Det är inte mindre rättvist än systemet först till kvarn, säger Hanna Mörck.

Något Hanna Mörck efterlyser i Uppsala är så kallade ”kompiskontrakt”. Det innebär att studenter kan hyra en stor lägenhet men ha varsit kontrakt.
– Den här formen tillämpas bland annat av bostadsföretag i Stockholm. Det blir lättare att uppfylla inkomstkravet om två eller flera studenter räknas som ansvariga för hyran. En ensam student– som ska uppfylla inkomstkravet för en trea – kan få svårt om hyran är hög, säger hon.

Uppsalahem använder dock inte kompiskontrakt, och har inga planer på att införa det:
– Det har inte funnits någon efterfrågan. Vi tycker att det fungerar lika bra med en hyrestagare som har inneboenden. På så sätt kan vi hålla nere administration och du som hyr kan påverka vilka du bor med, säger Malin Berggren.