Vad gör du?

Drygt fyrtiofemtusen studenter, strax över sextusen anställda och tolv olika campusområden.
Det är ett ansvarsfyllt uppdrag att se till att alla dessa människor känner sig trygga och att lokalerna är säkra att vistas i. Christina Boman berättar att hon brukar jämföra universitetet med en kommun.
– Runt 50 000 personer är lika många som i en medelstor svensk kommun. Vad som helst kan hända på universitetet och alla typer av människor finns här, precis som i en kommun.

Christina Boman har jobbat med krisberedskap, säkerhet och problemlösning på statliga myndigheter i hela sitt liv. Senast var det på Länsstyrelsen i Uppsala. Tjänsten som säkerhetschef på Uppsala universitet blev hon tipsad att söka.
– Jag tyckte den lät intressant och det var dags att röra på mig. Så jag sökte jobbet, säger hon. nbsp;

Otaliga anställningsintervjuer och tester senare, där Christina Boman kände sig ”lika grundligt synad som en fisk i en glasskål”, fick hon jobbet och började i augusti 2012.
– Att vara säkerhetschef handlar naturligtvis om att kunna hantera svåra händelser, men också att träffa många människor och kunna stävja en jobbig situation. Jag tror det är oerhört viktigt vilken typ av person du själv är när du jobbar med det här.

Christina Boman basar över det som kallas för säkerhetsenheten. I år är den större än någonsin, berättar hon: Från fem anställda till dagens tretton. Men Christina Boman försäkrar att den växande bemanningen inte har att göra med någon ökad hotbild mot universitetet.
– Det är bara en organisatorisk lösning. De som jobbade med it-säkerhet på universitetets IT-avdelning hör numera till säkerhetsenheten istället.
En naturlig utveckling, menar hon, eftersom många säkerhetsfrågor är relaterade till informationssäkerhet, vilket är ett av enhetens uppdrag.

Bland det första Christina Boman såg till att förändra när hon tillträdde var att ta fram ett koncept för hur studenter och anställda ska bete sig om de ställs inför en hotfull situation eller händelse. Lärare, studievägledare, bibliotekspersonal och andra anställda fick därför utbildning i hot- och våldsituationer. En särskild säkerhetskalender med tydliga instruktioner utformades och trycktes upp i flera exemplar.
– Kalendrarna har vi delat ut till anställda, men de hänger också nbsp; i universitetets offentliga utrymmen så att alla kan läsa hur de ska agera vid exempelvis en olycka.

Ett ytterligare led i säkerhetsarbetet – och det enligt Christina Boman viktigaste – var införandet av ett nytt larmnummer, 25 00. Det går via universitetets växel direkt till en Securitascentral. (Utanför universitetets nät gäller 018-471 25 nbsp; 00).
– Jag såg det som en stor brist att universitetet inte hade ett tillgängligt larmnummer. Tidigare ringde man akut väktare på ett krångligt nummer, nu larmas en säkerhetscentral direkt och kan vara på plats inom en halvtimme, säger Chrisina Boman, och poängterar att man vid fara för liv, egendom och hälsa ringer 112 i första hand.

Sedan 25 00 infördes i december förra året så har studenter och anställda vid allvarliga händelser – till exempel olaga intrång, stöld eller olycka på universitetet – ringt larmnumret vid ett fyrtiotal tillfällen. Trettio av dem genererade i att en väktare tog sig till platsen, berättar Christina Boman. Den vanligaste orsaken till att man slår larmnumret är att det finns obehöriga personer nbsp; i universitetets lokaler.
– Våra lokaler är väldigt öppna och det betyder att det är mycket folk som tar sig in här, trots att de inte får vara här. Särskilt vintertid kan det hända att lokalvårdare eller morgonpigga medarbetare och studenter stöter på obehöriga personer som sovit över i universitetets lokaler.

Christina Boman och säkerhetsenhetens vardagliga arbete går ut på att göra säkerhetsbedömningar inom olika områden.
– En anställd kan fråga hur den ska gå vidare med något som hänt på en institution. En annan kan kontakta mig för att höra om det är okej att lägga ut en viss information offentligt på nätet, exemplifierar Christina Boman, och fortsätter:
– Men många av de samtal jag får till min egen telefon handlar om stalker-händelser, att någon känner sig förföljd eller trakasserad. Sådana händelser förkommer både bland studenter och anställda.

Hur gör du då?
– Jag kan hjälpa personen i fråga att förstå vad som är viktigt, till exempel att dokumentera och spara bevis. nbsp; Men jag kan också stödja och träffa personen, eller lämna råd vid en polisanmälan.

Det är inte bara studenter och anställda som ska känna sig trygga. Allt från författare till prinsessor gästar universitetet. Besöksverksamheten ingår i det parasoll som kallas personsäkerhet, ett av enhetens huvudområden. I dagarna föreläste Kofi Annan i universitetsaulan.
– Han är ju numera en privatperson, en pensionerad FN-tjänsteman. Han har inget offentligt skydd på sin person, börjar Christina Boman, och fortsätter:
– Men det hindrade inte oss från att vidta säkerhetsåtgärder ändå.

Inför varje besök gör Christina Boman, tillsammans med sina medarbetare, en säkerhetsbedömning och riskanalys.
– Om vi ser ett behov av extra säkerhetspersonal, vid högriskbesök, så planerar vi för det.
Hon berättar vidare att polisen kontaktas.
– Men vi kan inte ”beställa” antal poliser, säger Christina Boman roat. Vi informerar om besöket och polisen gör sedan sin egen bedömning.

Turkiets president, Abdullah Gül, som i våras besökte Uppsala för att träffa universitetsrepresentanter, betecknades som en sådan högriskperson. Hans besök föranleddes av demonstrationer i Odinslund. Christina Boman är nöjd med säkerhetsenhetens jobb den gången.
– När det kommer en så högt uppsatt person har vi planerat säkerheten lång tid i förväg. Ofta har besökaren dessutom ett eget skyddsentourage med sig.

Men alla besök har inte varit lyckade ur säkerhetssynpunkt. När den kontroversiella konstnären Lars Wilks besökte Uppsala universitet i maj 2010 för en offentlig föreläsning, överfölls han av en person i publiken. Tumult utbröt, minst en fick pepparspray i ögonen och Wilks fördes ut ur lokalen med polis. Christina Boman var inte säkerhetschef när detta inträffade.
– Men som jag har förstått det fick säkerhetsenheten information om hans besök mycket sent och man hann inte göra de förberedelser som krävdes. Det handlade om oförstånd från de som bjöd in. Efter den händelsen har rutinerna setts över och vi har ett annat grepp på besöksverksamheten. nbsp;

Att vara säkerhetschef går i stort ut på att arbeta förebyggande, summerar Christina Boman. nbsp; Se till att organisationen är redo för olika scenarier.
– Jag har ju på något sätt väntat i hela mitt liv på att det ska hända något så att jag liksom…
– … får visa vad du går för?
– Nej, kanske inte riktigt (skratt). Men att hålla beredskap innebär att ständigt vara beredd för att kunna hantera någonting oväntat, och det är klart att lagom är väl bra i min bransch. nbsp;

Christina Boman har fått vara med om ett par större händelser. För bara några veckor sedan ställdes hon inför en situation som gällde bombhot. Någon eller några hade skrivit ”Huset sprängs i veckan ” på en dörr till en tentamenssal på Polacksbacken. I salen satt studenter och skrev tenta.

Hur gör en säkerhetschef i en sådan situation?
– När jag fick reda på det här via tentabokaren så ringde jag först 112. Sedan åkte jag ut dit och pratade med polisen.

Väl på plats gjorde polisen och Christina Boman olika bedömningar. nbsp;
– Polisen bedömde hotet som oseriöst. Varför man gjorde det kan bara polisen svara på. Men jag tyckte det var oklart läge: vi visste inte vem som skrivit på dörren eller vad agendan var. Och där inne sitter studenter och anställda. Jag fattade beslutet att lokalen skulle utrymmas så att vi kunde göra en besiktning av platsen i lugn och ro.

Tentavakterna talade om att det fanns ett formellt bombhot mot lokalen och studenterna var ute på mindre än fem minuter, berättar Christina Boman. nbsp;
– Det gick lugnt och smidigt till och tentapersonalen hade arrangerat så att de studenter som hunnit färdigt kunde lämna in tentan i en angränsande lokal. Vi samlade sedan ihop studenternas tillhörigheter i plastpåsar, som de senare kunde hämta ut. nbsp;

Den så kallade okulära besiktningen av lokalen – där säkerhetspersonalen undersöker allt från papperskorgar till små skåp – visade inte på något okänt föremål. Det fanns alltså ingen bomb i salen. nbsp;
Hur är det att ta ett sådant beslut, att utrymma en lokal på grund av bombhot?
– Alltså, att inte veta… börjar Christina Boman eftertänksamt.
– Om det står så på dörren. Jag hade inte kunnat svara på varför jag inte nbsp; skulle utrymma. Då är det plötsligt ett ganska enkelt beslut att ta.

Attacker förekommer också mot universitetets nät. Christina Boman berättar om en uppmärksammad attack förra hösten: En grupp som kallade sig Ghostshell tog sin in i Uppsala universitetets databaser.
– Gruppen hackade sig in, hämtade information för att visa på säkerhetshål som fanns på universitetets nät. Det var öppen information, men de hämtade den på ett ställe där man inte ska kunna hämta den, så att säga.

För att förebygga sådana typer av händelser scannar säkerhetsenheten universitetets nät löpande. Just nu läggs också mycket krut på att hantera så kallade phishing-mail – när någon försöker kapa konton genom att uppmana användaren att lämna ut sina uppgifter.
– Det är viktigt att aldrig lämna ut sina inloggningsuppgifter på nätet, uppmanar Christina Boman.
– Det är i vissa fall som att ge bort sin hemnyckel.

Men hur förebygger ni hot av annan kaliber? Vi vet att det i USA inträffat flera allvarliga skolmassakrer genom åren, men även i grannlandet Finland.
– Ja, hur förbereder man sig för något sådant? Man kan inte förbereda sig för enskilda händelser, tror jag. Men man kan bygga en organisation som orkar hantera svåra händelser över längre tid. Uppsala universitet har en uttalad och utbildad krisorganisation, det är förutsättningen för att klara av svåra händelser, oavsett vad det är.

Avslutningsvis, hur pass säkert skulle du säga att Uppsala universitetet är?
– Det finns ett bra och roligt svar på den frågan, börjar Christina Boman.
– Vi är nominerade som en av Sveriges säkraste utbildningsplatser 2013. Det är ett prestigefyllt pris som branschorganisationen Skydd och säkerhet delar ut. nbsp;
Tre lärosäten är nominerade. Utöver Uppsala universitet är det Linköpings- nbsp; och Göteborgs universitet.
– Den 19 september avslöjas vinnaren i Stockholm. Det blir spännande nbsp;