Tidslinje – en global rörelse
1995–2000
Den stora omställningen från papperstidskrifter till elektroniska sådana sker. Traditionella prenumerationer sägs successivt upp och förlagen tjänar inte längre pengar på dessa.
… i samma veva skapas så kallade ”big deals”, paketpriser där de mindre klumpas ihop med stora och för universiteten oumbärliga tidskrifter för att biblioteken inte ska säga upp mindre viktiga prenumerationer.
2000 startar världens första stora open access-förlag. BioMed Central, som idag innefattar 257 tidskrifter och är uppköpta av Springer, samt är vinstdrivande men fortfarande med öppen tillgång.
Samma år startar PLOS, Public Library of Science, bland annat på initiativ av Nobelpristagaren Harold Varmus. 34 000 vetenskapspersoner från 180 länder signerar ett öppet brev som uppmanar till öppen publicering. År 2003 går PLOS från att vara opinionsbildande till att även själva publicera och har idag sju stora, icke vinstdrivande, tidskrifter.
2003 Den så kallade Berlindeklarationen, The Berlin declaration on Open Access to Scientific Knowledge, skrivs under – bland annat av Sveriges universitets och högskoleförbund och Vetenskapsrådet. Detta är ett officiellt ställningstagande om att främja öppen tillgång.
Från 2003 till 2013 går det elektroniska materialet från att stå för hälften av Uppsala universitetsbiblioteks kostnader till att utgöra nästan tre fjärdedelar.
2007 Uppsala universitet inleder ett tvåårigt Open access-projekt, som därefter införlivas i universitetets ordinarie verksamhet. Projektet informerar om öppen publicering och ger vägledning till forskare.
2008 European Research Council, Europeiska unionens huvudsakliga forskningsfinansiär, inför ett open access-krav som sedan utökas 2012 till att gälla all EU-finansierad forskning.
OASPA, en sammanslutning av open access-publicerare,bildas.
2009 instiftas internationella open access-veckan. Uppsala universitetsbibliotek uppmärksammar tillfället varje år med seminarier och information. I år, 2013, inföll veckan 21-27 oktober.
2010 Vetenskapsrådet beslutar att all forskning de finansierar ska publiceras open access, senast ett halvår efter publicering i traditionell tidskrift om det även publiceras i en sådan – med undantag för inom till exempel humaniora där det oftare än i naturvetenskapliga tidskrifter finns embargo som drar ut på tiden.
2012 ”Den akademiska våren” Några av de största forskningsfinansiärerna börjar kräva open access-publicering av forskning, främst med argumentet att den på så vis får bättre spridning.
Harvards universitetsbibliotek går ut med ett öppet brev till alla fakulteter och förespråkar open access med argumentet att prishöjningarna från förlagen är ohållbara.
Flera upprop och uppmaningar till bojkott skapas av akademiker runt om i världen. Bland annat The Cost of Knowledge, specifikt riktat mot det största tidskriftförlaget – Elsevier.
På uppropets hemsida thecostofknowledge.com har, när detta går i tryck, 13 875 forskare och studenter skrivit under på att de på olika sätt tänker motarbeta Elveiser, till exempel genom att inte publicera hos dem. Ett tjugotal Uppsalaforskare finns bland underskrifterna.