Det räcker inte med enstaka 7,5 poängskurser

Malin Westerberg och Moa är nyrekryterade till universitetets arbetsgrupp för nationella minoriteter. nbsp; Ingen av dem var sena att tacka ja till att medverka.
– Det är viktigt att uppmärksamma de nationella minoriteterna och göra det som behövs för att stödja dem, säger Malin Westerberg, som är tornedaling. nbsp; nbsp; nbsp;
– Lagstiftningen som rör nationella minoriteter ska ju genomsyra alla institutioner. Utbildningsväsendet betyder mycket för vilket samhälle vi får och vill ha, därför har hela kedjan – från grund- till högskola – en extra viktig roll i främjandet, säger Moa, som har tornedalsk och judisk bakgrund.
– Förr var ju skolan en plats där många tvångsassimilerades, tillägger hon. nbsp; nbsp;

Malin Westerberg berättar att hennes mormor, som växte upp på 1930-40-talet, hörde talas om tornedalingar som fick stryk i skolan om de pratade meänkieli, eller tornedalsfinska, i klassrummet.
– Barnen skulle inte tala meänkieli. Det vara bara svenska som gällde. Men tack vare lagen 1999 erkändes meänkileli som ett officiellt minoritetsspråk, vilket betyder mycket för bevarandet .
nbsp;
Malin Westerberg och Moa är överens om att tyngdpunkten för arbetsgruppen för nationella minoriteter ska ligga på utbildningsfrågor. Därmed inte sagt att de inte kan diskutera huruvida universitetet bör hissa en minoritets flagga på en nationaldag, eller uppmärksamma andra kulturella symboler.
– Vill en nationell minoritet att flaggan ska hissas så ska den göra det. Men för mig är utbildning absolut viktigast. Universitetet måste skapa möjligheter för att få fler grupper att vilja studera vidare, säger Moa.

Hur ska det göras? nbsp;
– Skär inte ner på de utbildningar som Hugo Valentin-centrum erbjuder säger Moa med eftertryck.
– Ta kursen romsk kultur, till exempel. Den har få deltagare varje år. nbsp; Men istället för att säga ”oj, här finns inget intresse, vi lägger ner kursen”, borde man på universitetet fråga sig hur man kan få fler studenter att intressera sig för utbildningen.

Malin Westerberg lyfter fram forskarnas roll som en viktig nyckel.
– Prioritera forskning om nationella minoriteter. Låt forskarna komma fram till svaret på hur universitetet ska få minoriteter att söka sig hit. Sedan kan universiteten använda sig av forskarnas resultat.
nbsp;
Det finns en till, minst lika viktig aspekt, säger Moa.
nbsp;– Det måste finnas ett nationellt minoritetsperspektiv på all utbildning som bedrivs på Uppsala universitet. Det räcker inte med att ha enstaka 7,5 poängskurser som handlar om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Hon exemplifierar: På lärarutbildningen borde det gå att diskutera romers kultur. I spanskundervisningen kan studenterna lära sig om de sefardiska judarna och romerna i området, och på läkarutbildningen borde det ingå att få kunskap om nationella minoriteters syn på sjukvård och hur det sett ut i Sverige.
Moa fortsätter:
– I grunden handlar det om att bygga upp förtroende. För att få förtroende för lärare, polis, psykolog eller en läkare så måste dessa ha minoritetsperspektivet med sig.
Malin Westerberg håller med.
– Jämför med genusperspektivet, säger hon.
nbsp;
Både Malin Westerberg och Moa har stött på okunskap om minoriteter på universitetet. Malin berättar att hon blev förvånad över att så få visste att tornedalingar är en nationell minoritet i Sverige.
– Man tror att folk på universitetet ska veta sådant. Men jag förklarar gärna hur det ligger till och tycker det är roligt när folk blir nyfikna, säger hon, och poängterar att alla som tillhör en minoritet inte bemöts på ett lika ”nyfiket och öppet” sätt.
– Tornedalingar har inte samma historia av förtryck och diskriminering som andra minoriteter, säger Malin Westerberg.

Moa har liksom Malin Westerberg inte varit med om att någon, varken andra studenter eller lärare, sagt något negativt om hennes bakgrund. nbsp; Däremot har det förekommit situationer, berättar Moa, där en diskussion i klassrummet ”förlorat sin akademiska prägel” och istället mynnat ut i något annat.
– Jag har märkt en syn när det kommer till diskussioner om Israel. Det har hänt att samtalen tagit en antisemitisk riktning. Att diskussionen kan gå så långt har att göra med att vissa tankesätt och åsikter ses som mer eller mindre rumsrena. Hatet mot romer har ju blivit rumsrent, att romer är si och så, säger Moa.

Skånepolisens register över romer kommer på tal.
– När sådana saker förs till ljuset bildas enorma förtroendeglapp, som inte direkt bidrar till att romer vill plugga vidare. nbsp; Jag hoppas att vi i den här arbetsgruppen kan åstadkomma något viktigt och konkret, att den inte bara skapats för att det ska se bra ut för universitetet utifrån, säger Moa.

nbsp;
Moa vill inte figurera med sitt efternamn i Ergo.