Annons
Annons
Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, besökte Ekonomikum på måndagskvällen.
Foto: Stockholms universitet

Är ett nej alltid ett nej?


Bör vi i Sverige ha en samtyckeslagstiftning? Denna fråga avhandlades under måndagskvällens föreläsning med Petter Asp från Stockholms universitet. Runt begreppet integritetskränkning byggdes ett argument mot en samtyckeslagstiftning av den liberala professorn.

Redan innan dörrarna till sal 4 i Ekonomikum hade slagits upp trängdes en minglande massa på runt trehundra i den tegelgula korridoren. Att döma av de många paragrafnamn som kunde urskiljas i pladdret bestod en stor andel av åhörarna av jurister. Kanske inte så konstigt med tanke på att samtyckeslagstiftning, sin normativa klang till trots, i slutändan ju är ett juridiskt redskap.

Två minuter över sju tystnar sorlet då Geijerska studentföreningens ordförande Carl Hygrell välkomnar Petter Asp genom att samtidigt saluföra Geijerska Studentföreningen, eller Fria Moderata Ungdomsförbundet som det även heter. Efter ännu en rungande applåd börjar så Petter själv att tala.
– Sex kräver samtycke, inleder Asp med.
– ... ett centralt påstående som de flesta i debatten skriver under på, de flesta utöver den man jag en gång diskuterade med som ansåg att det räckte med preventivmedel, ett roat skratt drar genom publiken.

Senaste tidens krav på samtyckesreglering ger professorn inte mycket för. Han anser att det finns en naiv övertro på den normativa kraften i en sådan lagstiftning. Det som fokus istället borde ligga på, fortsätter Asp, är innehållet i lagarna, oavsett vilken form de har. Om en samtyckeslagstiftning skulle fungera, menar han, så skulle bevisbördan läggas ännu mer på offret än vad det gör i dagsläget. Asp anser att man istället bör bygga vidare på de redan existerande så kallade medelregleringarna. Något man skulle kunna göra genom att tillägga ”ej medgivelse”, skillnaden från en ren samtyckeslagstiftning skulle vara att makten läggas mer i lagstiftarens händer.

Men ämnet är inte helt okontroversiellt och publiken är debatthungrande, något som tydligt märks i frågeställningarna Asp får i slutet av föreläsningen. Stridsrop som ”de misogyna gubbjävlarna i domstolarna” blandas med praktiska detaljer om hur mer exakt samtycket skulle kunna fastställas. Diskussionerna som följer lyfter locket till den annars relativt svaga etiska diskussionen. Asp trollbinder då publiken med ännu ett välsnidat argument:
– Om ett nej inte alltid är ett nej, så kan man inte heller vara säker på att ett ja alltid är ett ja.


Annons

Annons

Samtycke innebär att båda parter ska ha samtyckt till sex innan för att fallet inte ska klassas som våldtäckt.

I EU:s så kallade Bulgariendom 2003 fastställs att varje medlemsland ska straffbelägga varje sexuell handling som sker mot någons vilja.

Sveriges nuvarande sexualbrottslag kom till 2005 som ett resultat av 1998 års sexualbrottskommittés betänkande. I denna finns inget uttryckligt samtyckesrekvisit utan våldtäckt definieras istället efter ett så kallat våldsrekvisit, det vill säga huruvida våld har använts eller inte.

Föreläsningen arrangerades av Fria Moderata Studentförbundet i Uppsala, Geijerska Studentföreningen, vars syfte är att verka för en utveckling av Sverige på liberal idégrund genom att samla intresserade människor till politiskt arbete och studium.

Läs mer

Ett 40-tal studenter protesterade idag utanför Segerstedthuset mot nedläggningen av CEMUS, Centrum för miljö och…
Den uppskattade ljusfestivalen “Allt ljus på Uppsala” är i full gång. Duon Andreas Wiil och Andreas Almstedt har…
Ja, ni läste rätt: Nu kan ni äntligen bläddra i Ergo igen! Tidningen bjuder på 32 sidor av innehåll med allt från…