Hur farlig är plasten?


Att det finns ämnen som tillsätts i plast för att till exempel göra den mjukare eller hårdare som har hormonstörande egenskaper är ganska välkänt – men hur och vid vilka nivåer? Monica Lind undersöker just nu kopplingen mellan den hormonstörande plasttillsatsen bisfenol a och benskörhet och fetma.

Byt ut plastlådan mot en glasburk för säkerhets skull. Särskilt om du ska värma maten i mikrovågsugn. Det tycker Monica Lind, miljötoxikolog vid Uppsala universitet.
– Jag brukar säga att man ska tillämpa försiktighetsprincipen i vardagslivet, i väntan på bättre produkter, mer forskning och ny lagstiftning, säger hon.

Själv tillagar och förvarar hon mat och dryck i till exempel glas eller rostfritt stål i den utsträckning det går – och försöker hålla sig till konserver i glas, som inte har en plasthinna på insidan.
Just nu undersöker Monica Lind specifikt om det hormonstörande ämnet bisfenol a – en vanlig hårdgörare i plast – kan bidra till fetma och benskörhet. Fett och ben är nämligen sammanlänkade: en viss typ av stamceller kan ge upphov till bådadera och processen påverkas av hormoner.

Att ett samband kan finnas med exponering för hormonstörande miljögifter och fetma och benskörhet har hon anat sedan nittiotalet, bland annat genom observationer på fiskar från en förorenad sjö.
– Det fanns fiskar med benskador, som också var väldigt feta, säger Monica Lind.

En amerikansk forskare hade samma teori, och nu – tjugo år efter att Monica Lind fiskade upp de feta fiskarna – ska saken undersökas ordentligt för första gången. Hypotesen för projektet är att bisfenol stimulerar till mer fettväv och mindre benväv. Att bisfenol a, som är mest känd som en östrogen men också har andra hormonstörande egenskaper, påverkar oss är inget revolutionerande i sig – ämnet var tänkt att lanseras som ett östrogent läkemedel. (se faktaruta) Men i vilka doser och mer exakt på vilket sätt som bisfenol påverkar oss är desto mer omdebatterat.

Att en del förpackningar kallas ”bpa-fria” och innehåller en snarlik substans, som är en annan variant av bisfenol, förändrar inte saken i grunden, menar Monica Lind. Hur de olika tillsatserna påverkar oss är helt enkelt inte tillräckligt utrett. Att vi vet alldeles för lite och att industrin lobbar för att deras produkter ska anses säkra är någonting hon återkommer till. Hon hänvisar till en stor undersökning där i stort sett alla plaster – även de som salufördes som bpa-fria – läckte östrogenhärmande ämnen.
– Jag litar inte på ’säkra plaster’. Plast är aldrig inert (som inte eller knappt reagerar med sin omgivning, reds. anm.)

Monica Lind efterlyser bättre samarbete mellan olika discipliner i frågan om miljögifter. Till exempel behövs mer utbildning inom ämnet för blivande läkare så de känner igen symptom som eventuellt kan uppkomma genom att vi konstant exponeras för dessa hormonstörande ämnen, menar hon. Överlag behövs mer kunskap, för att vi ska slippa leva som ”försökskaniner” som hon säger.
– Frågan tål att diskuteras ur en medborgarsynvinkel, konstaterar Monica Lind.


Annons

Annons

HORMONSTÖRANDE PLASTTILLSATS

Bisfenol a, förkortat bpa, hittades 1938 i jakten på syntetiska östrogener. Dock fann man en mer effektiv sådan och bpa blev aldrig ett läkemedel. Istället kom ämnet att användas som hårdgörare i plast. Det största intaget av bisfenol får människor via födan – bland annat från plastförpackningar där till exempel höljet på insidan av konservburkar pekas ut. Även i byggmaterial, och därmed ofta i damm, återfinns ämnet. Även i många kassakvitton, vilket Kemikalieinspektionen föreslagit ett förbud mot.

SAMARBETE MOT MILJÖGIFTER

Enligt Livsmedelsverket finns det ”god marginal” mellan det vi får i oss och de nivåer man anser vara skadliga. Dessa nivåer är dock omdebatterade och många vill se ett förbud mot ämnet i matförpackningar, någonting som införs i Frankrike från och med 2015. I Sverige har ämnet nyligen förbjudits i nappflaskor.
Landstinget i Uppsala län, Länsstyrelsen i Uppsala län, SLU, Uppsala kommun och Uppsala universitet ordnar 4/3 en temadag på temat Vägen till ett kemikaliesmart Uppsala. Bland annat rektor och prorektor vid Uppsala universitet har tillsammans med Monica Lind låtit testa sitt blod inför temadagen, som är del i ett sambete för en giftfri vardag.

Läs mer

2024-12-17 10:20
Den första februari 2025 tillträder Hans Adolfsson som ny rektor vid Stockholms universitet. Som efterträdare av hans…
2024-12-16 13:03
Vissa utbildningar är mer populära än andra på Tinder. Det meddelar företaget själva i ett pressmeddelande i samband med…
2024-12-10 09:53
En ny rapport från fackförbundet Sveriges Universitetslärare och Forskare (SULF) visar att svenska lärosäten har…