Annons
Annons
Karin Åhman vid Juridiska institutionen måste hela tiden förhålla sig till politik.
Foto: Sanna Svanström

Den politiska undervisningen


Går det att vara politiskt neutral i ämnen som är tätt sammankopplade med samhället? Ergo frågade fyra lärare vars ämnen lätt blir fråga om åsikter.

1. Vet dina studenter var du står politiskt?
2. Kan vi tala om samhället/ekonomin/lagen utan att det blir politik?
3. Finns det en risk att vissa ämnen är politiskt färgade, som att ekonomi är höger och journalistik vänster?
4. Märks det i klassrummet att det är valår?

Juridiken är konservativ, men inte juristerna. Det säger Karin Åhman, professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, som tycker att det går att prata om lagen utan att bli politisk.

1. Från gängse förutfattade meningar kan folk nog spekulera i det. Men jag uppfattar inte mig själv som att jag för fram politiska budskap, tvärtom är det min uppgift att kunna visa studenterna skillnaderna mellan politik och juridik. Det är det som är vår lärarroll på den termin jag undervisar i, den konstitutionella rätten: dra gränsen, jobba i ett politiskt sammanhang men inte vara politisk.

2. Ja, det tycker jag. Det som är intressant med juridiken är att vi jobbar så nära politiken, men det vi ska lära studenterna är att förhålla sig till politiken och förstå skiljelinjen. Det grundlagsfrågor handlar om är att ”sätta grimma på makten”, sätta gränser för maktutövningen. Även makthavare lyder under lagen. Det är väldigt bra att man vill minska kriminalitet, men sedan är frågan hur man gör det och det är där juridiken kommer in i bilden. Politiken är jätteviktig för jurister men det gäller att veta när den inte ska vara det också.

3. Juridiken i sig är något konservativ, den ska vara stabil. Vi vill inte ha revolutioner, vi vill ha reformer som tar hänsyn till den samhällsordning vi lever i. Demokrati ska vara trög när förändringar görs, lagändring ska inte ske för fort. Men ser du till dem som är jurister idag och säger att de är konservativa tror jag inte det stämmer. Jurister i idag är som unga människor är mest.

4. Inte om det inte finns politiskt engagerade studenter. Jag tror snarare att lärare lyfter upp aktuella frågeställningar för att exemplifiera, för att visa i högsta grad levande juridik. En fråga jag skulle kunna ta upp i undervisningen är till exempel den om Lexbase. Många uppfattar fenomenet som obehagligt och ser det som ett missbruk av myndighetsprincipen, men det är inte säkert att allt detta är rättsvidrigt. Hur förhåller man sig till det som jurist? Det är det vi gör på vår termin: frågar oss när man ska reglera eller inte. Det är en politisk och juridisk frågeställning. Ett annat sådant aktuellt exempel är frågan om kvotering i bolagsstyrelser.

nbsp;

Naivt att tro att vi kan vara apolitiska, tycker Mikael Elinder som undervisar i nationalekonomi. Vissa av hans studenter vet var han står politisk, andra inte, tror han.
nbsp;

1. Mina grundutbildningsstudenter vet det inte men mina doktorander vet, tror jag. Jag undervisar i politisk ekonomi på masternivå där man tvingas bolla politiska frågor. Det har framgått i kursutvärderingen att studenterna inte kunde lista ut om vi lärare stod till höger eller vänster, vilket vi ser som ett gott omdöme.

2. Nej, det är helt omöjligt. Uppsala universitets mål är att vi ska verka för en bättre värld, och du kan inte verka för det om du inte vet vad du menar med en bättre värld. Uppsala universitet har inte bestämt vad vi menar med det, men forskarna och lärarna har naturligtvis en uppfattning om vad det betyder. Att tro att vi kan vara apolitiska är bara naivt. Däremot betyder inte det att vi inte kan försöka att tona ner politiken, vi behöver inte använda klassrummet som ett politiskt forum. Undervisar man i politiskt ekonomi eller nationalekonomi används allt vi undervisar om i politisk propaganda. Då är det viktigt att studenterna fokuserar på processerna och systemen vi försöker förstå.

3. Absolut kan det vara så. Jag undervisar i kursen mikroekonomi på b-nivå som är uppdelad i två delar. Den första handlar om marknadsekonomins funktionssätt där man lyfter fram saker som talar för fria marknader. Sedan pratar man om nackdelarna med systemet. Föreläsaren på första halvan kommer upplevas som marknadsliberal och den som föreläser på andra halvan som mer välfärdsstatvänlig, alltså mer vänster. Jag försöker göra klart för studenterna att det material jag undervisar om inte reflekterar mina politiska värderingar; vi pratar om system.

4. Ja, på vissa kurser särskilt. Det är lättare och mer tacksamt att undervisa i politisk ekonomi under valår. Det finns hela tiden relevanta saker som vi kan relatera till. Varför kommer man med ett sådant här vallöfte? Vad kommer hända med budgeten under året? Man kan hela tiden relatera till verkligheten. Vi ser motsvarande intresse när det är val i USA.

nbsp;

Martin Landahl, som undervisar blivande journalister, gillar att undervisa när det är valår. Det ligger i uppdraget att bevaka makten, men det gäller att undvika förutfattade meningar såväl om fattiga som om direktörer, menar han.

1. Jag tror att de i alla fall anar vad jag inte är. Journalistik är ett ämne där man inte måste ta ställning, men där man närmar sig politiska frågor hela tiden. Det går inte ett seminarium där vi inte talar politik, sedan är inte detta detsamma som partipolitik. Politik är mycket vidare än partipolitik. I journalistik och samhällskunskap går det inte att tänka sig att undvika det av någon slags politisk-korrekthet-rädsla för att man är lärare.

2. Det beror på vilken fråga det är. Man kan belysa saker på ett oberoende politiskt sätt genom att visa vad olika ideologier säger; till en viss gräns. Inom journalistiken ska vi sträva efter saklighet samtidigt som det – med vissa undantag – handlar om subjektiva beskrivningar av verkligheten. Mina studenter är politiskt intresserade, många av dem är aktiva i partier eller jobbar i ideella organisationer. Det är inte konstigt, journalistik är ett ämne där man har engagemang. nbsp;

3. Jag strävar efter att vara försiktig men uppriktig. Det blir fånigt om jag i frågor som Syrienkriget eller nedskärningarna i skolan, vanliga journalistiska områden som ständigt är på dagordningen, är allmänt riktningslös; i synnerhet på ett seminarium. Seminariet tycker jag på sätt och vis är den bästa undervisningsformen då man är i dialog med studenterna. Då vore det konstigt om man bara satt och var oberoende domare. Jag försöker också bevaka så att de studenter jag tror inte har samma inställning som jag får komma till sin rätt och inte försummas. Sen är det så med journalistik att det ligger i uppdraget att bevaka makten, ekonomiskt så väl som politiskt. Det ligger inom en vänstersektor ideologiskt sett. Jag trycker dock på att bara för att den fattige är fattig kanske man inte alltid måste tro honom, och vi måste inte misstro direktören för att hon är direktör. Men att lyssna på dem båda är viktigt, annars blir medierna förutbestämt ställningstagande.

4.Ja, framför allt i september. Vart fjärde år har vi väldigt kul för då kan jag nbsp; skicka ut studenterna på riktiga jobb; de kan göra bevakningar under valrörelsen. Jag utnyttjar alltid att det är val, det är tacksamt och lärorikt och har en dramaturgi som ger sig själv eftersom det faktiskt händer någonting.


Det viktiga är ett intellektuellt förhållningssätt till politiken. Det menar Jörgen Hermansson, professor i statskunskap vid Statsvetenskapliga institutionen, som frågar sig hur det skulle se ut om statsvetare höll sig borta från politiken.
nbsp;

1. Ja, det tror jag. När jag föreläser brukar jag säga till studenterna att ni får vara vilka idioter ni vill, att ni har ”rätt åsikter” är inte det som är frågan när vi granskar ert arbete. Det handlar snarast om att få dem att bortse från det. Jag tror att de tycker att det är intressant att vi lärare är olika, men vad vi kommer att rösta på tror jag framstår som ganska irrelevant. Vår uppgift är att göra dem till statsvetare. En statsvetare blir aldrig imponerad, en statsvetare ifrågasätter. Hela kursen går ut på att pröva hur man argumenterar och hur man kritiserar argument. På så sätt blir det något av en ickefråga med politisk tillhörighet trots att vi så påtagligt sysslar med politik. Det är ett intellektuellt förhållningssätt till politiken som är viktigt för oss. Hur skulle det se ut om statsvetare håller sig borta från politik? nbsp; nbsp;
nbsp;

2. Det är om politik. Det handlar ofta om att hitta problematik hos tänkare eller ideologier. A-kursen ska ha en idéhistorisk touch vilket ger oss ett idémässigt laboratorium att arbeta med. Man ska ta dessa tänkare på allvar även om den åsikt de företräder är för oss avskyvärd. De har levererat tankemodeller som vi lever med som vi vill få studenterna att grubbla över.
nbsp;

3. Skulle du göra en undersökning av svenska statsvetare från 30-talet och framåt finns det bland annat en del kända högermän men framför allt en övervikt av liberaler. Men jag vet inte om statskunskap nödvändigtvis är höger eller vänster. Möjligen har både journalistik och statskunskap ett slags vänstersynsätt då det ligger nära en kulturradikal hållning: att ifrågasätta. När vi ställs inför en gammal tradition tar vi inte fram putsduken och putsar på monumentet; vi tittar efter var reporna finns. När jag och en kollega föreläser ihop är det två olika uppenbarelser framför studenterna: jag i jeans och skinnpaj och han i kostym – vi är olika, men när vi börjar prata är det inte så stor skillnad. nbsp; nbsp; nbsp;
nbsp;

4. Nej, inte mycket, men det är klart att det blir mer spännande. I Göteborg där de sysslar med opinionsundersökningar tror jag att det märks mer. Vi ändrar möjligtvis seminarieämnen och lyfter in aktuella frågor. Det är inte nu vi kan få hit politiker som gästföreläsare, för annars brukar vi ha sådana inslag. Hur man ska förstå en demokrati påverkas dock inte direkt av hur det går i nästa val


Annons

Annons

KONTAKTA ERGO

Har du upplevt situationer där din lärare varit alltför politiskt vinklad på ett sätt som du tycker påverkat undervisningen? Skriv i kommentarsfältet, eller mejla till: cred@ergo.us.uu.se

Läs mer

Jämställdhetsminister Nina Larsson besökte under onsdagen Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) på Uppsala universitet…
Drygt varannan student använder sig av AI i sina studier, enligt Universitetskanslersämbetets (UKÄ) rapport Studentspege…
Södermanlands-Nerikes nationshus sjunker ner i leran mot Fyrisån. Nu bommar det rosa slottet igen fram till Valborg 2026…