Regeringen backar – kritik kvarstår
En stor seger för studenterna och för hela den svenska studentrörelsen . Så skriver Uppsala studentkår på sin hemsida efter att regeringen i torsdags beslutat att dra tillbaka förslaget om sänkt studiebidrag.
Tanken var först att bidraget skulle sänkas med 300 kronor och lånedelen höjas med 1 300 kronor. Förslaget mottog kraftig kritik. Rörelsen Ockupera universitetet protesterade och Uppsala studentkår skickade ett öppet brev till finansminister Anders Borg. Riskerar att folk inte vill studera vidare var ett av argumenten mot.
När Fredrik Reinfeldt besökte Uppsala i början av mars gav han sin syn på förslaget.
– Jag tycker att det ska ses i ljuset av att Sverige, tillsammans med ytterligare ett par länder, har de mest generösa förutsättningarna för högskolestudier i hela den utvecklade världen, sa han då till ergo.nu.
Men förra veckan, 13 mars, gjorde alltså regeringen en helomvändning. Oväntat för många, men till TT säger Anders Borg:
– Att man i beredningsarbetet tar ett steg framåt och två steg bakåt och ett åt sidan och sedan hittar en bättre väg framåt, det tycker inte jag är så komplicerat.
I stället för en bidragssänkning kommer det i stället föreslås höjda skatter på bland annat öl, vin och fordon, skriver TT.
– Jag tycker det är bättre om man inte behöver sänka studiebidragen utan att man i stället kan få in de här pengarna på skattesidan, säger Anders Borg.
Både nationellt och lokalt hörs nöjda röster om regeringens vändning. Fredrik Pettersson, ordförande för Uppsala studentkår, är positiv till att regeringen tagit till sig av kritiken, och Sveriges förenade studentkårers ordförande Erik Arroy kommenterar beskedet som oväntat, men klart glädjande.
– Inte bara för att studenterna får behålla 300 kronor i bidrag, utan också för att regeringen har lyssnat på vår kritik, säger Erik Arroy.
Du tror att studenterna har påverkat?
– Ja, det är något statsministern har uttryckt själv, att han lyssnat på kritikerna. Det är inte något vi behöver vara ödmjuka med. Det här visar att en enad studentröst kan göra skillnad.
Huvudkritiken mot förslaget kvarstår dock.
– De senaste åren har vi gradvis sett hur regeringen minskat bidraget som andel av det totala studiemedlet, samtidigt som lånedelen höjs. Det här tycker vi är problematiskt och något studenterna och allmänheten fortfarande ska vara observant på, säger Erik Arroy, som i stället vill se ett system med hälften lån och hälften bidrag.
Även Fredrik Pettersson förklarar att det återstår en hel del att göra vad gäller studiemedlet.
– Vi tillsammans med övriga kår-Sverige måste fortsätta sätta hårt tryck på politikerna, att de faktiskt ger besked i vart studiemedlet ska ta vägen. I dag verkar det inte finnas några politiska målsättningar för hur medlet ska skötas. Där måste vi sätta högre tryck på alla politiska partier så att de ger besked, säger han.
