Psykologiska institutionen i kris – ledningspersoner avgår

Ergo har sedan en tid tillbaka granskat situationen vid psykologiska institutionen, med anledning av att ha tagit del av en skrivelse som skickades till universitetets ledning av en lektor på psykologiska institutionen, och efter att ha varit i kontakt med andra medarbetare vid institutionen.

*****

Missförhållanden, kränkningar, maktmissbruk. Över tio personer på psykologiska institutionen upplever sig kränkta på sin arbetsplats enligt en nyligen genomförd arbetsmiljöundersökning. Ergo har varit i kontakt med flera medarbetare som mår dåligt över att gå till jobbet, som beskriver institutionen som delad i två läger, och som sett som enda lösning att minst en i ledningen byts ut – vilket nu alltså sker.

”Jag orkar helt enkelt inte med att ta emot allt från lönediskriminering och vardagsmobbning till utfrysning, speciellt inte om jag samtidigt ska göra ett jobb på toppnivå som min ambition ålägger (...). Detta är absolut sista gången jag skriver till er i denna sak Och min fråga är mycket enkel: Tycker ni att en person som beter sig på detta sätt får sitta kvar?”

I en elva sidor lång skrivelse till rektor, prorektor och andra personer i universitetets ledning gör Nazar Akrami som han ovan beskriver, ett sista försök att få universitetet att agera mot det han hävdar att han systematiskt utsatts för på institutionen för psykologi sedan fyra år tillbaka: mobbning, trakasserier och diskriminering. I skrivelsen ger Nazar Akrami, som är biträdande lektor på institutionen, detaljerade beskrivningar av olika situationer där han upplever sig diskriminerad – det gäller allt ifrån lön, till förvägran av forskningsmedel, till tilldelning av doktorander, utfrysning och hånfullt bemötande. I alla situationer Nazar Akrami tar upp finns en person i ledningen iblandad. Han exemplifierar:
– Jag fick 300 kronor i löneökning, medan en kollega med motsvarande tjänst fick 3 900 kronor vid samma lönerevision. Vid alla mina löneförhandlingar har personen flinat hånfullt och sagt att ”du kan ju alltid kontakta facket”. Det uppfattar jag som en stridshandling. Riktlinjerna säger att man ska kunna få förklarat varför man har den lön man har och hur man kan gå tillväga för att höja den. Fortfarande, efter två år, har jag inte fått någon förklaring till den enorma löneskillnaden.

Någon ordentlig åtgärd för att undersöka och reda ut de problem Nazar Akrami påtalat har inte vidtagits, menar han.
– När jag har hört av mig till dekanen säger han exempelvis att jag ska vända mig till personen som utgör själva problemet, fast jag i samma mejl förklarar att det inte har hjälpt någon gång tidigare. Jag får också luddiga formuleringar till svar som inte leder till någon förändring. Hur behandlar universitetet kollegor som påpekar missförhållanden, ska man behöva komma med blödande huvud för att någon ska agera? Min respekt för universitetet har raserats och inget av det som står i våra fina handlingsplaner verkar vara värt något.

Nazar Akrami är inte den enda som mår dåligt över att gå till jobbet. Ergo har varit i kontakt med flera medarbetare som beskriver arbetsmiljön på institutionen för psykologi som ”katastrofal” och ”extrem”. Personerna, som vill vara anonyma av rädsla för påföljder, talar om utfrysning av kollegor som inte rättar sig i leden och om medarbetare som inte vågar uttala åsikter på grund av repressalier. Alla ger de samma bild: Institutionen för psykologi är delad. På ena sidan finns en person i ledningsposition och dennes ”kumpaner” eller ”allierade”, på andra sidan finns de övriga.
– Det är en person och ett gäng med honom som styr. Antingen är man inne eller så är man på svarta listan. Det är korrupt. Han gynnar sina egna och inte andra, säger en medarbetare på institutionen, som vill vara anonym.

Anklagelserna stannar inte där. Nazar Akrami tar i sin skrivelse upp att personen i ledningen tidigare uttalat sig rasistiskt, vilket Ergo får bekräftat av en annan person som lämnade institutionen för ett antal år sedan på grund av att den ”höll på att rasa samman”. Personen bekräftar att den utpekade ledningspersonen i berusat tillstånd på en fest för flera år sedan frågat denna ”varför du bara handleder negrer”. Personen i fråga satt inte i ledningsposition vid uttalandet. Nazar Akrami själv har hört ledningspersonen – även här i onyktert tillstånd – referera till en medarbetare som ”bögjävel”.

Den 11 februari kallas Nazar Akrami, med anledning av sin skrivelse, till ett möte med dekan, prodekan och en enhetschef vid personalavdelningen.
– Jag ställde två krav. Att personen avgår och att en utredning görs om varför det har kunnat bli så här. Jag tänker inte sluta påpeka missförhållandena, för något måste göras. Om de tycker att jag bråkar så får de säga upp mig, säger Nazar Akrami bestämt.

Även de medarbetare som Ergo varit i kontakt med ser ingen annan lösning än att personer byts ut.
– Hela ledningen måste bytas ut, för det här har blivit så pass infekterat. Det behövs en rejäl uppfräschning. Det finns inget annat alternativ, säger en av medarbetarna.

I samma veva – i början av det här året – genomförs en arbetsmiljöenkät på psykologiska institutionen där det framkommer att det är fler än de Ergo varit i kontakt med som far illa på institutionen: 12 personer uppger att det har blivit kränkta på sin arbetsplats.
– I normala fall räcker det att en enda person påpekar missförhållanden för att ledningen ska agera. Så är det inte här, säger Nazar Akrami.

Efter arbetsmiljöenkäten har det ordnats ett antal uppföljningssamtal med institutionens anställda, med syfte att diskutera problemen med arbetsmiljön. Men Nazar Akrami tycker att ledningen hittills bagatelliserar kritiken.
– Till exempel pratas det om att vi har ojämna trösklar eller inte hittar brandvarnaren. Inte mycket har sagts om problemen med ledningen och hur personalen mår rent psykiskt. En person föreslog att skicka de som klagar till länshälsan – istället för att reda ut problemet från grunden.

I mitten på mars håller fakultetsledningen på att ta fram en handlingsplan där man ska presentera förslag på hur situationen på institutionen kan bli bättre. Personen i ledningen är en av dem som arbetar med åtgärdsförslagen.
– Att personerna som är en del av problemet ska komma med förslag på åtgärder är ju fullständigt befängt, säger en medarbetare som vill vara anonym.

***

ERGO HAR SÖKT LEDNINGSPERSONEN
Ergo har inför publicering vid upprepade tillfällen försökt nå ledningspersonen i fråga för kommentarer och för att bemöta kritiken, men han har inte gått att nå på telefon. Via mejl blev Ergo först lovade kommentarer under kvällen. Nu väljer han att avvakta. Ergo följer upp.