Samarbetsavtal på pränt

Mycket har hänt sedan förra våren då Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN) kämpade för att bli ”egen”. I dag, drygt ett år senare, har kårlandskapet, som tidigare endast utgjordes av Farmacevtiska studentkåren och Uppsala studentkår, utvidgats med inte bara en utan två kårer: UTN och Gotlands studentkår Rindi.

På onsdagen samlades ordföranden i universitetshuset för att underteckna ett avtal för framtida samarbete. Däribland Emma Lindbjer, som för ett år sedan var nyvald ordförande för UTN.

Trodde du då att ni skulle stå här ett år senare?
– Kanske inte att vi skulle ha kommit så pass långt att vi skulle ha ett sådant brett avtal, säger Emma Lindbjer.

Avtalet innebär kortfattat att kårerna är överens om hur den centrala studentrepresentationen ska skötas. Kårsamarbetet inleddes egentligen förra hösten. Konkret är man redan överens om flera saker.
– Vi har beslutat om gemensam finansiering för doktorandombud och studentombud. Vi har även tagit ansvar för att alla studenter fortsatt ska kunna vända sig till Uppsala studentkårs reception, säger Fredrik Pettersson, ordförande för Uppsala studentkår.

Mycket av årets arbete har, enligt honom, handlat om att just få till ett fungerande samarbete. Lättare sagt än gjort.
– Tidigare när saker sköttes gemensamt mellan två parter visste man att det ofta löste sig. Att sedan plötsligt ha fyra kårer som ska komma överens har varit en utmaning, säger Fredrik Pettersson.

Gabriella Andersson, ordförande för Farmacevtiska studentkåren, beskriver det som en lång process.
– Det har varit många tankar fram och tillbaka. Nu tycker jag vi har fått fram en modell där det är enkelt för studenter att engagera sig, samtidigt som de väljs på ett demokratiskt sätt, säger hon och syftar på hur studentrepresentanter numera kommer att utses.

Hon får medhåll av Felix Thålin, ordförande för Gotlands studentkår Rindi. Han tycker att avtalet knyter dem närmre övriga studentkårer.
– Definitivt. Nu har vi en form för hur vi tar gemensamma beslut. Det ger oss möjlighet att verka för alla studenter, vilket också är uppdraget vi har.

Prorektor Anders Malmberg var på plats för att bevittna avtalsskrivandet.
– Vi är jätteglada att det går så bra för våra kårer. Det är viktigt att vi har ett starkt studentinflytande, och det är därför bara att gratulera kårerna till det här avtalet.

Ni litar på att kårerna fixar ett samarbete?
– Ja, det gör vi. Vill man vara väldigt krass är det studenterna själva som måste ta ansvar, och det kan vara en utmaning. Därför är det som sagt bara att gratulera.

Enligt avtalet måste kårerna vara helt överens när det kommer till beslut som gäller gemensamma uttalanden och policys, samt sådant som innebär ökade kostnader för kårerna. Övriga beslut grundar sig på en särskild mandatfördelning.

Fredrik Pettersson tror inte att systemet innebär att kårerna kommer försöka spela ut varandra.
– Snarare är det en fördel att veta vad som gäller om vi inte är överens, säger Fredrik Pettersson, som tror att beslutsmodellen kommer användas mer sällan då kårerna förhoppnings till större delen kommer att vara det.

Emma Lindbjer tror att systemet kommer att ge studentkårerna ett mer kontinuerligt och långsiktigt samarbete.
– Mycket handlar om personkemi och vad man har för syn på samarbetet. Men nu när vi har ett avtal som grund suddar det förhoppningsvis ut det som kan bli tjafs när kårerna skiftar styrelse.