Annons
Annons
På forum som Flashback är förfrågningarna kring både lagliga och olagliga prestationshöjande preparat i samband med studier vanligt förekommande.

Med dopad hjärna till tentan


24 timmar kvar till tentan och ännu har de sista föreläsningsanteckningarna inte nötts in. I de flesta fall räcker det med en extra stor kopp kaffe, ett sexpack energidryck eller en påse godis för att ta sig igenom slutspurten, men för vissa studenter är inte det nog. Att bruka narkotikaklassade preparat i prestationshöjande syften är vanligare än många tror, men ändå något som det sällan talas högt om.

– När jag studerade på 70-talet var det en kille som drack kaffe en hel natt innan sin tenta för att hålla sig vaken och plugga in i det sista. Han lades in för att han hade fått i sig för mycket koffein. Men redan på den tiden hörde jag talas om studenter som använde centralstimulerande preparat, i form av exempelvis amfetamin, för att hålla sig alerta under studierna.”
Fred Nyberg är professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet och han menar att trenden med att ”hjärndopa” sig, det vill säga, att bruka narkotikaklassade läkemedel för att prestera bättre i till exempel studiesammanhang, är något som har gått i vågor. Han säger att det bruket som han hörde talas om som ung under en period försvann till stor del.
– Jag hörde inte talas om det igen förrän för något år sedan då en Svt-reporter gjorde en undersökning om fenomenet bland universitetsstuderande på jurist- och läkarprogrammen i Göteborg och Stockholm.
Den undersökning han refererar till genomfördes av Svt i mars 2013. Av de 3 200 studenter som svarade på deras enkät uppgav en procent att de använt adhd-läkemedel ”i samband med hemmaplugg, redovisning och tentor. Detta utan att de har någon adhd-diagnos.”
– Nu för tiden verkar det vara i synnerhet adhd-medicin innehållande metylfenidat, så som Ritalin eller Concerta, som är i omlopp, säger Fred Nyberg.
Det var under 90-talet, då personer med adhd började medicineras, som dessa läkemedel började spridas. Vanligaste sättet att få tag i dem olagligt är att beställa från internet, men i USA är det även vanligt att studenter fejkar symtom för att få preparaten utskrivna lagligt. Sedan 2006 har utskrivningen av adhd-medicin i Sverige ökat med 300 procent.
– Problemen uppstår när man börjar självdosera dessa läkemedel och, efter hand, utvecklar en ökad tolerans. För en del räcker det då inte med metylfenidat, utan de övergår till amfetamin och kokain istället. Hjärnans plasticitet, dess formbarhet, påverkas av preparaten och till slut kan den inte längre göra motstånd – man fastnar i ett beroende, säger Fred Nyberg.
Men om riskerna förknippade med hjärndoping är så pass höga som Fred Nyberg uppger, varför väljer vissa välutbildade och pålästa studenter ändå att ta dessa risker?

Under sin studietid i Storbritannien kom studenten Kalle i kontakt med pluggdroger, eller vad han kallar ”nootropika” – läkemedel avsedda för att öka användarens mentala förmågor utan några signifikanta biverkningar. Han hade tenta i ”ett ämne av den mindre lustfyllda sorten”, som han uttrycker det, och blev tipsad om ”brain drugs” av en vän.
– Jag hade kollat lite innan och kände till vad det var. Fick av min vän. Odramatiskt. Det är väldigt populärt med nootropika i Storbritannien, i synnerhet bland kanadensare. Det är säkert vanligt i Kanada också, gissar jag. Tror att förskrivningsreglerna av dessa läkemedel är mindre stränga där, det vill säga, det är lättare att bli diagnostiserad med adhd.
Trots att Kalle, innan han använde preparaten i studiesyfte, inte tidigare hade använt några andra typer av droger menar han att han egentligen inte tvekade när han blev erbjuden. Sammanlagt brukade han, vad han tror var metylfenidat, tre gånger och upplevde vid något enstaka tillfälle att han fick större förmåga till fokus och minskad distraktionsbenägenhet. Men ökat fokus till trots, är det värt att chansa när man inte ens är säker på vad det är man stoppar i sig?
– Det var en risk jag tog och en av anledningarna till att jag skulle vara försiktigare idag. Men samtidigt visste jag att min kompis hade provat och upplevt den förväntade effekten.
Att det är vanligare med hjärndoping på vissa utbildningar än andra är Kalle övertygad om.
– Det är helt klart mer förekommande där betygshetsen är stor, till exempel på business schools där många vill jobba inom finansvärlden.
Men om preparaten har någon avsevärd effekt på ens studieresultat i det långa loppet är han skeptisk till.
– Tiden då lärare bara fick dela ut ett visst antal höga betyg är ju förbi. Tveksamt om det i slutändan är det som gör skillnaden för att få ett bra jobb eller ej. Dessutom kommer det ju till ett pris i form av en liten risk för upptäckt och biverkningar.

Hur utbrett hjärndopnings-fenomenet är bland Uppsalastudenter är svårt att få någon uppfattning om. Inga studier har gjorts om just spridningen av prestationshöjande narkotikapreparat och de som brukar dessa medel är svåra att upptäcka.
– Den här typen av preparat brukas vanligtvis av studenter under en väldigt kort period, vilket gör att det kan vara svårt att uppdaga något missbruk. Men vi vet ju att det förekommer bland studenter. Vi har tagit en del i beslag, säger Magnus Hänström, chef vid Uppsalapolisens gatulangningsenhet.
Bland de polisen ertappar med olagliga preparat, studenter eller ej, är cannabis vanligast. Men även en hel del lugnande preparat, ångestdämpande och sövande, finns i omlopp.
Att bruket av pluggdroger är svårupptäckt har också att göra med att de som är under inverkan vanligtvis inte begår några andra brott.
– Det är först när bruket eskalerar och preparaten inte längre nyttjas i studiesyfte som det märks av, säger Magnus Hänström.
Vad kan polisen göra för att minska spridningen av dessa preparat?
– Det är framför allt tullverket som har möjlighet att stoppa preparaten redan innan de kommer in i Sverige. Men så fort de kommer innanför gränsen har ett brott begåtts. I vissa fall kan man låta en försändelse gå igenom för att sedan ertappa personen i fråga med preparaten, men som regel har man då bytt ut narkotikan. Om misstankar om brott finns kan man också gå in och beslagta dator hos mottagaren för att se om denne har beställt något över internet.

Konrad Nilsson är ordförande för medicinska rådet vid Uppsala universitet. Han har inte upplevt att det skulle förekomma något bruk av prestationsförhöjande preparat bland läkarprogrammets studenter.
– Det känns mest fördomsfullt att det skulle vara lätt att få tag i den här typen av preparat eftersom vi studerar till ett yrke med förskrivningsrätt. Det ligger dock i så fall, enligt mig, väldigt långt från verkligheten.
Att det skulle finnas personer som fejkar adhd-symtom för att få preparaten utskrivna är inte heller något som han har hört talas om.
Som läkarstudent, vad ser du för eventuella faror med att nyttja dessa substanser i studiesyfte?
– Förutom de skadliga effekterna på nervsystemet tror jag inte att ett sådant studiemönster blir hållbart i längden. Möjligen kan det hjälpa en att klara tentor för stunden men det leder knappast till att man kan lagra kunskap på sikt. Detta i sin tur är centralt i läkaryrket i och med att du förväntas förmedla kunskap och vård till patienter på ett bra sätt. Dessutom tror jag att det kan ge negativa sociala konsekvenser under studietiden, säger Konrad Nilsson.

Oavsett hur vanligt det är att använda prestationsförhöjande preparat bland Uppsalastudenter är det viktigt att komma ihåg att man måste ha de långsiktiga effekterna i åtanke om man som ung överväger att prova dessa, utan recept, olagliga läkemedel, menar Fred Nyberg.
– Hjärnan är inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern och den påverkas lätt av de preparat man stoppar i sig. Av de som använder preparaten tror jag att många kan känna sig nöjda och uppleva den effekt de hoppats på, och många kan säkert begränsa sig till att bara använda dem några enstaka gånger, men sedan finns ju också de som åker dit och blir beroende. Det spelar kanske mindre roll hur stor andel det är, man måste slutligen ändå fokusera på de som faktiskt fastnar.

Kalle heter egentligen något annat


Annons

Annons

Läs mer

Ett 40-tal studenter protesterade idag utanför Segerstedthuset mot nedläggningen av CEMUS, Centrum för miljö och…
Den uppskattade ljusfestivalen “Allt ljus på Uppsala” är i full gång. Duon Andreas Wiil och Andreas Almstedt har…
Ja, ni läste rätt: Nu kan ni äntligen bläddra i Ergo igen! Tidningen bjuder på 32 sidor av innehåll med allt från…