Bostadsjakt på olika villkor
Först soffnätter hos en bekants bekant, därefter akutboende i Korskyrkans församlingshem. Sedan var gränsen nådd:
– Efter att ha gått gråtande till studentkåren fick jag kontaktuppgifterna till några annonser de ännu inte satt ut. Ifall jag inte fått det vet jag inte vad som skulle ha hänt, skriver en europeisk freemover (se faktaruta) till Ergo.
Studenten menar att hon inte på förhand fick veta hur situationen skulle se ut.
– Jag tycker inte att Uppsala universitet informerar sina internationella studenter tillräckligt om hur otroligt svårt det är att hitta bostad.
Idag, efter två vändor som inneboende bor hon i nationskorridor som hon jobbat ihop poäng till.
Att komma gråtande till Uppsala studentkår är inte unikt. Bostadsansvarig Elin Demont arbetar på Studentboet – ett samarbete mellan kåren, Uppsalas två universitet och kommunen. Hon berättar att liknande incidenter inträffar lite då och då, med internationella såväl som svenska nbsp; studenter.
– Många är väldigt uppgivna. Det är tårar, utbrott och ibland studenter som skäller ut mig för att de är frustrerade, säger hon.
Det Elin Demont kan göra är att förklara hur man ska gå tillväga, bistå med en del juridisk hjälp och hänvisa till Studentboets annonser. Och, berättar hon, poängtera vikten av att hela tiden vara aktiv i sitt bostadssökande för att öka sina chanser.
– Jag säger: ge inte upp
Livia Knörr är masterstudent från Schweiz – alltså avgiftsbefriad liksom sina svenska kursare – och läser vid Biomedicinskt centrum. Om institutionens insatser för att hjälpa studenterna med bostad har hon bara gott att säga, men när det kommer till situationen i allmänhet var den en chock. Hennes pojkvän hade bott i Uppsala tidigare och berättat att boendesituationen var svår, men när hon insåg vidden var det likväl en överraskning.
– Att det var så svårt förstod jag inte, säger hon.
Idag, efter en tid i andrahandsrum, bor hon hos en svensk vän som efter många år i kö fick tillgång till en fyra i Flogsta. Där bor också en annan internationell student, från Mexiko, som fick draghjälp av den svenska Uppsalabon. Som tur är tar de examen samtidigt, så ingen behöver bli utslängd innan dess.
– Det är alltså bra att lära känna en svensk med många köpoäng, säger Livia Knörr, som också vet en annan sak svenska vänner behövs för: att läsa de bostadsannonser som finns.
Efter några dyra veckor på vandrarhem och ett utgånget andrahandskontrakt bor freemovern Célestine Comtois nu hos sin pojkvän i Sandviken. Hon har stått i bostadskö i två år och letar andrahandsboende i alla möjliga forum. Hon upprepar ordagrant Livia Knörrs utsaga: ”Jag visste att det skulle vara svårt, men att det var så svårt förstod jag inte.”
I hemlandet Frankrike går det att hitta boende, även i studentstäderna – och Célestine Comtois skulle gärna ha fått mer information från universitetet om bostadssituationen och hur man kan gå till väga för att hitta någonting.
Hur påverkar pendlingen studierna?
– Jag kan plugga en del på tåget, men kan inte fokusera på samma sätt utan blir trött och känner att jag kastar bort tid.
En erfarenhet som många internationella studenter delar är att köpoäng och kontakter saknas, och att det tar tid att sätta sig in i systemet. Uppsala har en mängd aktörer på bostadsmarknaden och de flesta nationer har egna köer i vilka bara medlemmar kan ställa sig.
Kan det även finnas en direkt diskriminering på bostadsmarknaden?
– Många upplever problem i bostadssökandet som de tror hänger ihop med att de har ett utländskt klingande namn eller att de inte kan språket, säger Elin Demont.
Men hon nämner också en fördel många internationella kan ha: de är ofta mastersstudenter – någonting som är eftertraktat hos en hel del privata utyrare.
– Många uthyrare tänker att man då har det mesta festandet bakom sig och är seriös och fokuserad på studierna, säger hon.
Vilka förutsättningar man har på bostadsmarknaden kan skilja sig åt en hel del beroende på vem i den heterogena gruppen ”internationella studenter” man är. De betalande masterstudenterna har till exempel en fördel genom de bostäder som varje år reserveras för dem.
Detta är någonting universitetet gör för att alls vara ett alternativ för många internationella studenter – särskilt sedan studieavgifter infördes för utomeuropéer. Genom ett avtal med Akademihotellet och deras Housing office blockförhyr man rum och lägenheter. Detta innebär att man tar dem från de vanliga köerna och den vanliga bostadsmarknaden och erbjuder de inresande studenterna.
När dessa påbörjar sitt andra år måste de däremot ha skaffat någonting själva. Många som uppsöker Studentboet är just masterstudenter som är halvvägs genom sina program. Att bara garantera dem bostad i början tycker Elin Demont är en obegriplig policy.
– Jag tycker man har ett ansvar att se till att de har boende under hela studietiden.
Att man inte gör det, utan istället låter de internationella flytta mitt i sin Uppsalavistelse, beror helt enkelt på att bostadssituationen begränsar antalet rum man kan blockförhyra.
– Det bästa vore såklart om vi kunde erbjuda boende i två år, men i och med en generell bostadsbrist går inte det för närvarande. Vad vi har sett är också att det ordnar sig under andra året. Det är lättare att finna en bostad när man är på plats, säger Kay Svensson, internationell samordnare vid Uppsala universitet.
Samma uppfattning har Staffan Ström, verkställande direktör för Akademihotellet.
– Då har de oftast etablerade kontakter och har kanske vänner de kan dela någon lägenhet med, säger han.
Detta gäller dock inte alla: En avgiftsbetalande student som verkar ha gjort allt rätt men fortfarande inte fått det att lösa sig när boendet från Housing office gick ut är Yashraj Kulkarni. Han ställde sig i nationsbostadskö och i alla de största fastighetsägarnas dito, höll koll på Studentboets annonser, i facebookgrupper och frågade runt hos bekanta. När det var dags att flytta fick han ett för honom för dyrt rum som han stannade i ett tag. I somras, när han arbetade med ett projekt och därför stannade i Uppsala, flyttade han tre gånger på två månader – utan bil.
– Det var något av ett äventyr, berättar han.
Till slut fick han via kontakter tillgång till ett Flogstarum, där han nu bor. De officiella kanalerna och köerna ger han inte mycket för – enligt hans erfarenhet krävs nätverk och kontakter.
Vad som händer med de mellan tusen och två tusen som inte får något bostadserbjudande – varav de flesta är så kallade freemovers – vet man från Akademihotellets sida inte.
– Vi vet inte hur många som ger upp, om någon kanske åker härifrån, säger Staffan Ström.
Varför inte blockförhyra fler bostäder?
Kay Svensson förklarar att man inte vill ”fresta på” bostadssituationen allt för mycket. Därför har man strävat efter att inte hyra fler bostäder än vad som lediggörs av utresande Uppsalastudenter. Inte för att dessa nödvändigtvis bor i studentbostäder, men det kommer ändå rum ”tillbaka till marknaden” som Kay Svensson uttrycker det. Men balans råder inte – betydligt fler vill komma hit än åka iväg – och detta ställer till det. När varje institution ges en kvot av Housing office får därför de med många utresande fler bostäder att förmedla till sina utbytesstudenter – någonting som också är tänkt fungera som en motivation att få fler svenska studenter att lämna Uppsala under sina program. Kay Svensson menar att det blir en svår balansgång:
– Vi kan inte dränera marknaden på bostäder som också ska gå till svenska och europeiska studenter.
Att blockförhyra tillräckligt för hela den internationella gruppen är alltså inte aktuellt, så även framöver kommer det vara till att konkurrera på orättvisa villkor i bostadsbristens Uppsala.
Förtur för betalande
1 108 bostäder, rum och lägenheter, har Housing office att erbjuda de internationella – varav 962 är för studenter, resten för gästforskare. Cirka hälften av boendena är Flogstarum.
Exakt hur många inresande studenter som finns vid Uppsala universitet finns ingen siffra på eftersom man inte registrerar nationalitet – men mellan två och tre tusen är en bedömning från internationella kansliet. 337 av dessa är år 2014 betalande mastersstudenter – den grupp som erbjuds bostadsgaranti under sitt första studieår.
En så kallad freemover är en internationell student som inte befinner sig inom ramen för ett utbytesprogram som Erasmus. Som europeisk sådan får personen inte samma stöd av Uppsala universitet med boende – housing office prioriterar i första hand betalande masterstudenter och i andra hand övriga utbytesstudenter.
Annonser och information
Sedan 2010 driver Uppsala studentkår Studentboet tillsammans med Uppsala kommun, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. På studentboet.se finns info på svenska och engelska om att söka bostad. Där läggs också upp bostadsannonser – mestadels andrahandsannonser från privatpersoner.