Annons
Annons
Momodou Malcolm Jallow, Afrosvenskars forum för rättivsa, Kitimbwa Sabuni, Afrosvenskars Riksförbund, Alice Bah Kuhnke, demokratiminister, Joanna Rubin Dranger, professor i illustration, Konstfack, Oscar Pripp, docent i etnologi, Uppsala universitet och Ylva Habel, fil dr i filmvetenskap, Södertörns högskola.
Foto: Ida Forsgren

Viktigt samtal om afrofobi


Universitetsaulan fylldes under onsdagskvällen med åhörare för ett panelsamtal om afrofobi. Mycket uppmärksamhet riktades mot kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, och vad hon planerar att göra för att skapa ett mer tolerant och inkluderande samhälle.

Det är Forum för Afrikastudier och Upsala Nya Tidning som tagit initiativet till samtalet. Panelen består av både representanter för afrosvenska organisationer och forskare. Tillströmningen av åhörare tyder på att afrosvenskars situation är något många ser som ett angeläget och relevant ämne. Fokus ligger till stor del på färgblindhet och hur vita tar tolkningsföreträde och reproducerar maktstrukturer även inom områden där antirasism diskuteras. nbsp;

Ylva Habel, doktor i filmvetenskap vid Södertörns högskola, menar att forskarvärlden inte är ett undantag. Hon tar upp den tyska staden Bremen som exempel där en forskargrupp, trots att de verkar inom institutionen ”Black Studies in Bremen” bara består av vita forskare. nbsp;

Även visuell representation tas upp som ett problem. Både Oscar Pripp, docent i etnologi vid Uppsala universitet och Joanna Rubin Dranger, professor i illustration på Konstfack, menar att människor är dåliga på tolka bilder kritiskt.
– Det leder till att de som reagerar på stereotypiska och rasistiska nidbilder bemöts med att de är överkänsliga, vilket förhindrar minoriteter från att skapa en positiv representation av sig själva, Joanna Rubin Dranger.

Oscar Pripp tar som exempel reklamen för GB-glassen Black Nogger och reaktionerna som följde när det kom påtryckningar på att den borde bojkottas.
– Glassen skapade debatt där många intellektuella inom svensk media förlöjligade bojkotten och menade att det var en bagatell, att det inte var riktig rasism. Det är nu tio år sedan Black Nogger skapade debatt, men vi ser samma typ av reaktioner än idag, säger Oscar Pripp.

Kitimbwa Sabuni från Afrosvenskars Riksförbund menar att mycket kan förklaras genom den strukturella rasismen.
– Det finns i Sverige en slags ”konsensus-antirasism” som innebär att den antirasistiska rörelsen är bra så länge den inte stör vita människors välbefinnande. På grund av strukturell rasism får vi rasifierade människor ta platsen i baksätet, något vi tyvärr är vana vid, säger han och får applåder från publiken.

Många väntar på att få höra vad Alice Bah Kuhnke har att säga. Ministern inleder med att leendes konstatera att det är en annan sak att sitta i regeringen än att vara aktivist. Vidare menar Alice Bah Kuhnke att brist på normkritisk kunskap är en central del av problemet.
– Genom ökad kunskap skapas verktyg för hur rasismen ska bemötas. Exempelvis kan en lärare om denne är påläst på ett mer effektivt sätt bemöta rasistiska kommentarer i klassrummen. nbsp; Då människor blir mer kunniga och medvetna minskar ifrågasättandet om varför regeringen ska satsa pengar på den här typen av problem. Då ses det inte längre som en icke-fråga, förklarar kultur- och demokratiministern.

Momodou Malcolm Jallow från Afrosvenskars forum för rättvisa håller inte riktigt med: nbsp;
– I Sverige pratar vi hela tiden om ökad kunskap bland icke-svarta. För mig ligger fokus snarare på hur vi kan förstärka och ge makt till den utsatta gruppen. Att vi själva får definiera och påverka afrofobins innebörd utan att andra ska säga till oss vad det är.

Kitimbwa Sabuni nickar gillande och tillägger att det är den kunskap som utmanar maktordningen som behövs.
– Det är inte den typ av kunskap som finns i skolplanerna som går att förändra, även om vi välkomnar att Alice Bah Kuhnke försöker, säger han.

I slutet av debatten öppnar moderatorerna Maria Ripenberg och Sten Hagberg upp för publikens frågor. Vissa av åhörarna ställer sig kritiska till om regeringen verkligen gjort tillräckligt för att underlätta situationen för afrosvenskar och andra utsatta grupper, och undrar vilka konkreta förbättringsförslag ministern kan ge.
– Nu har det ju bara gått fyra månader. Men vi kommer att arbeta aktivt med dessa frågor. You´ll just wait and see, svarar Alice Bah Kuhnke.


Annons

Annons

Afrofobi
Begreppet afrofobi syftar på en fientlighet mot människor som har sitt ursprung i subsahariska Afrika (söder om Sahara) och som tillhör den afrikanska diasporan. Denna fientlighet kan ta sig uttryck i verbala kränkningar, rumsliga utestängningar och fysiska angrepp liksom i rasdiskriminering på arbets- och bostadsmarknaden.

Det har med stor tydlighet visat sig att afrofobi är ett utbrett problem i dagens Sverige och att det råder brist på kunskap och medvetenhet om afrosvenskars situation liksom på åtgärder från samhällets sida.

Källa: Arbetsdepartementets rapport ”Afrofobi. En kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige” (2014). nbsp;

Läs mer

Tidningen Ergo är Uppsalas största studenttidning. Många framstående journalister, författare och serietecknare har…
"Sexmanifestet" som cirkulerat bland Lundastudenter under hösten har skapat rubriker nationellt de senaste veckorna. Men…
20 000 studenter står utan pengar när studielånet försenas - väntas trilla in på kontot på måndag.