Här är kårpartierna 2015
Feministiskt studentinitiativ: Vi har ändrat tonläget
Partiet representeras av Sofia Lucas, nummer sju på Feministiskt studentinitiativs lista till fum.
Vilken är er största fråga för den kommande mandatperioden?
– Vi vill i huvudsak driva frågorna om studielön och alternativa urval – något som vi vill pusha universitetet att fortsätta testa.
Kan du utveckla?
– Det finns direktiv från statligt håll att uppmuntra universiteten att testa alternativa urvalsmetoder, men när det har gjorts har det mött hårt motstånd från studenterna. Därför måste man jobba med den här frågan både på studentnivå – genom att öka medvetenheten kring varför den här typen av urval behövs – och hos universitetet.
Och studielönen?
– Många som saknar akademisk bakgrund i sina familjer ser studielån som en risk därför att de inte vet om utbildningen kommer att leda till jobb. Studier bör ses som ett arbete och ska då även omfattas av samma rättigheter som arbetande personer, så som lön och försäkring.
Hur vill ni få kårens ekonomi i balans?
– Vi behöver öka vårt medlemsantal. nbsp; Där handlar det om information, men också om kårens profilering och med tanke på hur höga siffror vi fick i det förra kårvalet tror jag att många studenter vill se mer fokus på de frågor som vi vill driva. Kåren skulle tjäna på att bli mer tongivande och färgstark.
Vad har Fi-studenter åstadkommit i fum?
– Vi har framför allt ändrat tonläget. Jag tror att vi har brutit en del av de formalia-traditioner som ibland har stått i vägen för konstruktiva diskussioner och vågat ifrågasätta de strukturer som finns. Vi har satt fokus på de frågor som vi och, uppenbarligen, studenterna tycker är viktiga – vi måste på riktigt börja jobba mot ett mer jämlikt och heterogent universitet.
Efter kårvalet 2014 valde ni att inte kandidera till vare sig ordförandeposter eller styrelsen trots att ni var det största partiet, ångrar ni det idag?
– Nej, det var något som i det läget var nödvändigt. Vi hade haft diskussioner om samarbete med de rödgröna och tagit fram ordförandekandidater, men på grund av olika omständigheter blev inte samarbetet möjligt och vi valde därför att ta ett steg tillbaka och släppa fram styrelsen eftersom de rödgröna sammanslaget var större än oss. De meningsskiljaktigheter vi hade gjorde att vi kände att det är bättre att låta dem styra det här året och att vi gör den skillnad vi kan i kårfullmäktige som en viktig aktör. Men i år tror jag absolut att vi kommer kandidera till styrelseposter.
S-studenter frågar: Har ni några konkreta förbättringsförslag för utvecklingen av universitetets och kårens utbildningspolitiska arbete?
– Utbildningspolitiska frågor i stort innefattar ju frågorna om studielön och alternativa urval, så jag skulle vilja säga att det är de konkreta förslag vi har i nuläget.
nbsp;
nbsp;
Vänsterns studentförbund: Fokus på påverkansarbete
Partiet representeras av Miranda Cox, nuvarande vice kårordförande och nummer ett på VSFs lista till fum.
Vilken är er största och viktigaste fråga inför den här mandatperioden?
– Breddad rekrytering är en av våra kärnfrågor som vi ju vill jobba med på många olika sätt. Vi vill gärna jobba fram spetsiga förslag på hur man konkret kan bredda rekryteringen till Uppsala universitet.
Till exempel?
– Alternativa urvalsprocesser. Det kan vara kontroversiellt, beroende på hur man använder det, men vi tror det är ett bra verktyg för att få en mer blandad studentgrupp.
Hur vill ni få kårens ekonomi i balans?
– Det är uppenbart att vi måste skära ner i vår verksamhet, men vi vill att man ska göra strategiska, medvetna beslut. Vi tyckte till exempel inte det var ett strategiskt medvetet beslut att skära ner på tjänsterna på Ergo. Vi tror också på att jobba aktivt på att få in intäkter. Vi har sökt pengar till jämlikhetsansvarig och fått beviljat från rådet för lika villkor – vi lägger ett förslag till styrelsen där jämlikhetsansvarig är finansierad fram till december 2016. Det är bara ett exempel och där finns det mer vi kan göra. Vi har inte haft en sådan kultur i den här organisationen. Inom VSF är vi duktiga på att söka pengar och det vill vi ta med oss in i kåren.
Hur har det märkts att just vänsterstudenter haft inflytelserika poster i kåren nu?
– Det har märkts väldigt tydligt. Vi har lagt väldigt stort fokus på vårt påverkansarbete det här året. Både 7 krav och litteraturgranskningen. Normkritik i undervisningen är en av våra kärnfrågor och det är ett konkret exempel.
Inför förra kårvalet pratade ni mycket om att driva frågan om studielön, har det gjorts?
– Absolut. Det är någonting vi diskuterat när vi pratat om socialförsäkringsfrågan, även om det inte synts i den offentliga debatten. När vi pratar studielön handlar det inte bara om rätt till ersättning för sin heltidssysselsättning utan även till sjukförsäkring, föräldraförsäkring, a-kassa, och så vidare.
Ni ville också motverka utslagning av kvinnor, bland annat i rekrytering till doktorandposter. Har det hänt?
– Det är inte en fråga vi jobbat särskilt aktivt med. Vi har en doktorandnämnd som är ganska autonom och som jobbar med doktorandfrågor.
Gröna studenter frågar: Varför krävs det en marxistisk analys för att förbättra studenternas studiesituation?
– Det handlar om att högskolan är en producent av kunskap. Vi tycker det är viktigt att högskolan är en samhällsinstitution som inte ska drivas av privata vinstintressen och det är en åsikt baserad på vår marxistiska analys.
nbsp;
nbsp;
S-studenter: Viktigt att känna samhörighet
Partiet representeras av Max Stenberg, nummer ett på S-studenters lista till fum.
Vilken är er största fråga inför kommande mandatperiod?
– Att universitetet ska vara ett öppet ställe. Framför allt vill vi driva frågor kring breddad rekrytering och pedagogiskt lärande och hur det kan bidra till att hålla kvar studenter så att de inte hoppar av sina studier.
Hur ska ni få kårens ekonomi i balans?
– Vi måste skära i de utgifter vi har, men man kan ju inte bara göra nedskärningar heller för då skulle hela verksamheten försvinna. Det vi tycker att man framför allt borde göra är att leta efter olika typer av extern finansiering, som vi till exempel har gjort för jämlikhetsansvarige. Det är ett bra exempel på hur man kan fortsätta ha en stor verksamhet, men utan att behöva finansiera den helt själv. nbsp; I grund och botten handlar det dock om att vi måste få fler medlemmar – göra kåren mer synlig och få studenterna att känna sig närmare kåren.
Hur tänker ni att man ska kunna göra kåren mer synlig?
– Vi har ju börjat försöka synliggöra oss mer genom sektionerna ute på campus den här terminen. Och vi jobbar med en föreläsningsserie som ska locka folk och göra det tydligare vad vi faktiskt gör. Jag tror att många studenter tänker att det är sektionerna, snarare än kåren, som hjälper dem när det behövs, men sektionerna är ju faktiskt en del av kåren. Det är viktigt att man kan känna samhörighet med kåren och förstår att man är en del av den.
Hur kommer det sig att S-studenter inte har lagt några motioner den här mandatperioden?
– Vi har ju representation i styrelsen, och de propositioner som kommer från styrelsen har vi kunnat påverka, så vi har inte riktigt sett något behov av att lägga några egna motioner.
Vad har ert parti åstadkommit i styrelsen?
– Det är svårt att konkret säga vilka som har varit våra idéer – vi har ju många stora diskussioner i styrelsen. Det som vi fokuserade på inför förra kårvalet var att få tillbaka jämställdhetsansvarig och det har vi ju fått, men det var också något som många andra i oppositionen ville få igenom då vi bildade styrelse.
UUS frågar: Vad anser ni vara kårens viktigaste uppgift och hur arbetar S-studenter med den?
– Kårens viktigaste uppgift är att vara en samlad röst för Uppsalas studenter och bevaka deras intressen. S-studenter jobbar med den frågan genom att pusha för att behålla kåren i dess nuvarande form som ger en enad stark studentröst gentemot universitetet och Uppsala kommun. Det gör att studenterna kommer till tals på ett mer kraftfullt sätt som ger effekt, vilket till exempel kan ses med kårens 7 krav–kampanj.
nbsp;
nbsp;
Gröna studenter: Kräver mer pedagogisk undervisning
Partiet representeras av Caisa Lycken, nuvarande kårordförande och nummer ett på Gröna studenters lista till fum.
Vilken är er viktigaste fråga för den kommande mandatperioden?
– Pedagogisk meritering. Just nu finns ett krav på 10 veckors pedagogisk utbildning när en lärare anställs men det efterlevs ofta inte. Istället tycker man det är okej att anställa på tunga forskningsmeriter men med noll kunskap om att förmedla dem. Det finns förbättringspotential Detta skulle ligga i linje med vad Sveriges förenade studentkårer kommer att driva. Vi tror mycket på de synergieffekter som uppstår när vi driver samma sak.
Hur vill ni få kårens ekonomi i balans?
– Vi måste hitta nedskärnings- men framför allt intäktsmöjligheter. Om man jämför med UTN så har de en nollbudget för att de får in mycket företagssponsring. Man får hitta en avvägning, vi vill inte kränka studenternas integritet genom att sälja ut dem.
Vilka nedskärningar blir nödvändiga?
– Vi betalar till exempel en medlemsavgift till Studenthälsan. Vi har varit pådrivande mot universitetet att vi inte längre kan göra detta. Melossamarbetet [den kår- och nationsgemensamma medlemsregistreringen, reds. anm] måste också få större spridning av vilka som betalar.
Hur har det konkret märkts att just Gröna studenter suttit på maktpositioner i kåren den här tiden?
– I intresset för universitetets program för hållbar utveckling. Vi fick till ett bra remissvar och har varit pådrivande gentemot universitetet. Och att gröna frågor kommer in i allt annat. Det handlar om de debattartiklar vi skrivit, och hur vi drivit socialförsäkringsfrågan.
Inför den här mandatperioden sa ni att ni ville lägga fokus på psykisk ohälsa, alkoholkonsumtion med mera. Jag har inte riktigt sett det arbetet?
– Landstinget håller på att ta fram en handlingsplan mot psykisk ohälsa och där har vi fört fram att studenter borde lyftas ut som en grupp att titta särskilt på. När det kommer till alkoholkonsumtion har vi varit i samtal med studentföreningar och sett till att det från sektionens sida ska vara tydligt att ingen alkoholhets ska förekomma. Men det här arbetet har väl inte slagit igenom så tydligt som jag hade tänkt mig.
AFK frågar: Förra året sparade US 428 000 kronor på lägre arbetsgivaravgifter för unga, men gick ändå med underskott på cirka en miljon. Kommer ni verka för att driva på för fortsatt lägre arbetsgivaravgifter för unga så att kårens underskott inte blir större?
– Nej, då är det prioriterade snarare att se till att vi får mer medel från regeringen.
nbsp;
nbsp;
Uppsala universitets studenter: Vi är ingenting utan studentrepresentanterna
Partiet representeras av Rebecca Grebestam, nummer ett på UUS lista till fum.
Vilken är er viktigaste fråga inför kommande mandatperiod?
– Att få budgeten i balans och att skapa bättre tillgång till campus, studieplatser och bibliotek.
Hur vill ni få kårens budget i balans?
– Vi måste se över kårens alla utgifter och intäkter och titta närmare på hur man kan få in mer pengar, vad man kan skära ner på och hur man kan skära ner på det – det är viktigt att inte skära ner på verksamheten hur som helst, det måste vara förankrat i något.
UUS har ju inte lagt några motioner den här mandatperioden, förutom en som ni drog tillbaka, hur kommer det sig?
– Vi har jobbat mycket inom partiet och vi har representation i styrelsen så vi har påverkat den vägen.
Ni menar ju att UUS sätter studentens behov i fokus, men går det att entydigt avgöra vad det behovet består i när studenterna utgör en så heterogen grupp?
– Ingen av oss i UUS kan säga att vi vet exakt vad alla studenter behöver. Det är skillnad på en student med barn och en utan, det är skillnad på en medicin-, jurist- och humaniorastudent, men vi tror att om man har starka sektioner och studentrepresentanter så har man mycket i ryggen. Det är viktigt att ha studentrepresentanter i alla organ, både centralt och lokalt, och att de har alla de verktyg de behöver för att hjälpa studenterna. Vi är ingenting utan studentrepresentanterna.
Hur fungerar det när ni ska ta ställning i olika frågor, som exempelvis studiemedelsfrågan? Ni skiljer er ju åt politiskt inom partiet.
– Vad gäller sådana frågor försöker vi se till studentens bästa. Jag tror till exempel att vi är ganska överens om att det är dåligt att bara höja lånedelen av studiestödet. Det är ofta en fördel att det finns flera olika åsikter inom partiet, då får man höra andra argument än sina egna och vi täcker upp ganska många studentgrupper.
Fi-studenter frågar: Hur kommer ni att arbeta för att få universitetet att minska snedrekryteringen och istället aktivt bredda den?
– Det är en stor och svår fråga som man måste arbeta långsiktigt med. De presumtiva studenterna måste tidigt bli peppade att börja plugga. På kåren finns ju Esmeralda och studentambassadörer som bland annat jobbar med att informera på skolor om hur det är att plugga på universitetet, så jag tror det är viktigt att utveckla det arbetet. Sedan bör man väl också titta på alternativa urvalsmetoder.
nbsp;
nbsp;
Allians för kåren: Vill avskaffa partisystemet
Partiet representeras av Fredrik Hultman, nummer ett på Allians för kårens lista till fum.
Vilken är er viktigaste fråga inför den här mandatperioden?
– Precis som förra året är det att reformera kårvalssystemet, att sektionalisera det. Idag ser vi att sektionerna inte är proportionerligt representerade och att partiorganisationer får en väldig fördel.
Men om jag till exempel är moderat så är det väl bra att jag kan rösta på moderaterna så jag vet att de representerar mina åsikter?
– Om man tar juridiska sektionen så finns många engagerade i till exempel juridiska föreningen, och de har väldigt bra koll på sin sektion. Om kårvalet sektionaliserades skulle det vara ett enklare steg att också kandidera i kåren. Det är många som känner de engagerade och partierna kommer finnas där i bakgrunden: man kommer alltid hitta sin lokala moderat eller socialdemokrat.
Ni har suttit i opposition detta år, men inte lagt några motioner. Har ni kunnat påverka någonting?
– Vi är ett nystartat parti och det här året har mest handlat om att bygga upp vår struktur och komma på vad vi vill göra. Vi har försökt ha god representation i fullmäktige, och där tycker jag att vi lyckats. Vi har framför allt kunnat påverka i valen till olika poster, och gjort inlägg i debatterna.
Hur ska ni få kårens ekonomi i balans?
– Vår prioritering är i första hand att freda studiebevakningen, det som är viktigast för studenterna. Men för att kåren ska kunna klara sin ekonomi på sikt gäller att den börjar få nya medlemmar. Den nuvarande styrelsen har börjat prata om kårföreningar och vi skulle vilja titta på den möjligheten för kåren att få en medlemstillväxt.
Var skulle nedskärningar kunna göras?
– Detaljerna kommer i vårt valmanifest, men en sak jag kan säga är att vi kommer titta på posten som jämlikhetsansvarig. Kostnaderna kommer dessutom att öka i och med de höjda arbetsgivaravgifterna.
Från borgerliga kårpartier har åsikten ”lägg ner kåren” ibland funnits. Och egentligen: vad ska vi ha kåren till?
– Jag ser den mycket som en typ av fackförening som ska bevaka studenternas intresse. Men jag tror ibland att man glömt att kåren ska finnas för studenterna. Istället har det blivit så att studenterna ska finnas för kåren. Nu när det inte längre finns ett kårobligatorium tror jag det är fler som öppnar ögonen för att kåren kan vara en bra representant och att kåren för ett bra jobb.
Vänsterns studentförbund frågar: Hur har ni jobbat med frågan att sektionalisera kårvalssystemet?
– Vi har främst tittat på det förslag som MST (Moderata studenter, reds.anm) och UUS tidigare tagit fram. Fokus har inte varit på hur det kommer att se ut i detalj, utan på principen att alla sektioners studenter ska vara representerade.
Alla kårmedlemmar som har betalat sin medlemsavgift senast 31 mars har rösträtt. Röstar gör du på karvalet.nu eller vid någon av röststationerna runt om på campus.
Ibland är det inte helt lätt att hänga med i alla termer kårpolitikerna slänger sig med. Här finns några krångliga ord samlade från intervjuerna.
7 krav-kampanjen: En kampanj som initierades av den nu sittande kårstyrelsen under höstterminen 2014. Kampanjen består av sju krav/frågor som kåren driver gentemot kommun och landsting som bland annat berör billigare tandvård för studenter och att göra Uppsalas cykelvägar säkrare.
Alternativa urval: Att öronmärka studieplatser åt en grupp som inte baseras på betyg eller resultat från högskoleprovet utan till exempel på ens socioekonomiska bakgrund. Detta har tidigare testats som en metod för att minska snedrekryteringen till universitet och högskola.
Arbetsgivaravgifter: Många av kårens anställda och arvoderade är unga och kostar alltså mindre för arbetsgivaren i avgifter.
Kårobligatoriet: Fram till och med 30 juni 2010 var det obligatoriskt för samtliga studerande vid statliga universitet att vara medlem i någon studentorganisation, vilket vanligtvis innebar studentkåren. I Uppsala och Lund var det dessutom obligatoriskt att vara medlem i en nation. Obligatoriet avskaffades därefter och det är nu helt frivilligt att gå med i såväl kår som nation.
Sektioner, sektionsalisering: Uppsala studentkår har 6 sektioner: ekonomiska, humanistiska, medicinska, samhällsvetenskapliga, LÄRA och juridiska studierådet. Dessa är lokala utposter för kåren runt om på campus, för studenterna att vända sig till med arbetsmiljö- och studierelaterade frågor.
Snedrekrytering: Traditionellt sett kommer den grupp studenter som antas till universiteten i Sverige från snarlika socioekonomiska förhållanden. Många beskriver detta som snedrekrytering då gruppen antagna studenter inte anses vara representativ för hur den procentuella fördelningen mellan olika grupper ser ut i samhället i stort.
Studielön: Att, precis som det låter, få betalt för att studera snarare än att ta lån.