Tillräckligt tillgängligt?

”Vi kommer vara den myndighet som har kommit längst i tillgänglighetsarbetet”

Uppsala universitet påbörjade redan under förra året flera tillgänglighetsförbättringar i sina fysiska miljöer för att öka framkomligheten för personer med funktionsnedsättningar. I slutet av 2016 räknar man med att ha åtgärdat de flesta tillgänglighetsproblem som finns i universitetets byggnader.

Fredrik Lindgren på byggnadsavdelning är projektledare för universitetets satsning på ökad tillgänglighet. I augusti förra året fick han en projekttjänst som löper över två år då han endast ska ägna sig åt tillgänglighetsfrågan.
– Det här är inte ett projekt som vi har påbörjat i samband med den nya lagändringen, universitetet har starkare myndighetskrav på tillgänglighet än vad som anges i nya diskrimineringslagstiftningen. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra tillgängligheten både för våra anställdas och för studenternas skull, berättar han.

Flera förbättringar har redan genomförts. Bland annat har man köpt in trådlösa hörslingor till samtliga campusbyggnader, som främst ska hjälpa personer med nedsatt hörsel, och kvarteret Munken, i närheten av Svandammen, har förbättrats tillgänglighetsmässigt i samband med renoveringen av lokalerna.
– Vi har skyltat bättre, ordnat kontrastmarkeringar vid nivåskillnader för synsvaga, byggt ut toaletterna, och så vidare, säger Fredrik Lindgren.
Något som dock måste tas i beaktande vid renoveringen av universitetets miljöer är eventuella byggnadsminnesmärkningar.
Hur fungerar det med tillgänglighetsanpassning i skyddade, äldre byggnader? Trumfar byggnadsminnesmärkningar tillgänglighetskravet eller vice versa?
– Varsamhetskravet, som finns för äldre byggnader, och tillgänglighetskravet vägs emot varandra – de är olika starka beroende på vilken byggnad det gäller. Ofta får man komma fram till en kompromisslösning.
Fredrik Lindgren berättar att för exempelvis Universitetshuset, som ska renoveras invändigt under hela 2016, har man kommit fram till kompromissen att klockporten, som vetter mot kårhuset och Williams pub, ska anpassas för personer med rörelsenedsättning. Som det ser ut i nuläget måste dessa personer ta sig in källarvägen på baksidan av Universitetshuset, genom samma ingång som för myntkabinettet.
– Den nya ingången kommer att bli mycket mer värdig. Det kommer att byggas en ny hiss och en stor toalett i anslutning till den också.

Inom den närmsta tiden kommer tillgänglighetsförbättringar att göras bland annat på Gamla torget, som ska vara klara till sommaren. Därefter står Ekonomikum, BMC och Ångström på tur.
– Vi beräknar att alla universitetets byggnader kommer att vara tillgänglighetsanpassade vid 2016 års slut och jag vågar nog slå på stora trumman och säga att vi kommer att vara den myndighet i Sverige av vår storlek som har kommit längst i tillgänglighetsarbetet då.
Hur mycket räknar man med att hela anpassningsprojektet kommer att kosta?
– Det är för tidigt att säga, men 2012 gjorde man en preliminär bedömning att det skulle gå på ungefär 150 miljoner kronor.

nbsp;

”Svårt att säga vem som har ansvar”

Även när åtgärder har vidtagits för att göra universitetets lokaler mer tillgängliga kan det vara problematiskt att ta sig fram obehindrat när man använder ett hjulförsett hjälpmedel. Det vet Carl Boström som har stött på sin beskärda del av tillgänglighetslösningar där intentionerna har varit godare än själva resultatet.

Carl Boström läser kandidatprogrammet i datavetenskap vid Uppsala universitet sedan 2013. Han har en cp-skada som begränsar hans rörlighet och han använder därför i huvudsak en elscooter nbsp; (Mini Crosser) för att ta sig runt. Om det behövs, när till exempel dörrkarmar och hissar är för små, använder han en rollator som han har med sig baktill på sin scooter och får hjälp av sin assistent.
De flesta av hans föreläsningar och seminarier hålls i byggnaderna ute vid Polacksbacken – Ångströmslaboratoriet och de gamla kasernbyggnaderna.
– Det enda problemet jag har stött på ute vid Polacksbacken är i gamla regementet. Stora delar av de byggnaderna går bara att nå med en enda hiss, vilket gör framkomligheten sårbar om de inte fungerar. Hissen borde ses över. När jag åkte ner med den en gång öppnades inte dörrarna i nivå med golvet. För mig funkar det att gå i trappan om det är nödvändigt, även om det är väldigt omständligt. Men alla har ju inte den möjligheten, säger Carl Boström.

Det är de små sakerna, som folk ofta inte tänker på, som bidrar till att göra offentliga miljöer otillgängliga för personer med funktionsnedsättningar menar Carl Boström.
– Det kan vara att det finns ett eller några små trappsteg upp till ingången i en byggnad, att dörröppnare saknas... eller att det finns en dörröppnare, men att den sitter illa till och att det ändå finns en stor tröskel eller något trappsteg som man måste ta sig över för att komma in. En del dörrar på Ångström saknar dörröppnare, till exempel in till biblioteket. Jag har ju en assistent som kan öppna åt mig, men vad händer med de som inte har det?
Trots att det kan vara utmanande att ta sig runt på universitetets olika campus tror inte Carl Boström att de fysiska tillgänglighetsaspekterna avskräcker personer med vissa typer av funktionsnedsättningar från att studera av just den anledningen.
– Däremot kan jag tänka mig att man överväger att inte plugga därför att det är svårt med till exempel anteckningsstöd på föreläsningar och tentor. Det är något som jag tror att man borde belysa mer.

Carl Boström kodar för det mesta själv när sådana övningar behöver göras i utbildningen Det som han främst behöver hjälp med är anteckningsstöd på föreläsningar då han inte kan skriva för hand själv.
– Tentasituationer blir ju lite besvärliga, men jag brukar få ta tentan muntligt i ett eget rum med en assistent. För mig är det viktigt att ha en assistent som greppar matematiska termer så att jag kan förmedla mina svar till dem. Jag har en assistent som är bra på matte, men det blir ju svårt om han är sjuk. Inför just tentor brukar universitetet kunna fixa fram en person som kan assistera mig om något sådant skulle inträffa, men jag kanske inte kan göra hemuppgifter om han är sjuk.
Och det kan vara svårt att veta hur man ska hantera situationer som när assistenten blir sjuk.
– Jag tror det kan vara svårt för universitetet att hitta någon och det ligger inte riktigt på deras bord heller. Det blir lätt lite bökigt, men det är svårt att säga exakt vem som har ansvar för de problem som uppstår.