Evans: Storbritannien bör lämna EU
Nigel Evans är bitvis allvarlig och bitvis skämtsam under sitt besök i Uppsala men hans budskap går inte att ta miste på – det är dags för Storbritannien att lämna EU.
Anledningen till att det höjs kritiska röster i Storbritannien angående EU-medlemskapet är enligt Nigel Evans att det demokratiska underskottet i unionen gör sig alltför starkt påmint. Han tar inledningsvis upp det faktum att det brittiska folket nekades en folkomröstning inför Storbritanniens inträde i EU på 1970-talet och att det brittiska parlamentet fattade beslutet över medborgarnas huvuden. Sedan dess har allt fler demokratiska principer kommit att inskränkas.
– Irländarna röstade nej till Lissabonfördraget och då uppmanade man dem att anordna en ny folkomröstning. Det är som att säga ”rösta rätt den här gången”, säger Evans och får skrattsalvor från publiken till svar.
Evans är långt ifrån ensam om sina åsikter men han står också långt ifrån oemotsagd. Han betonar själv att han är fullt medveten om alla fördelar som ett medlemskap i unionen innebär, till exempel det fredsbevarande syftet, den fria inre marknaden och upprätthållandet av en union som kan hävda sig mot andra stormakter i världen.
Trots fördelarna vidhåller Evans en kritisk inställning till att medlemsländernas makt har flyttat allt längre från folket, till förmån för den europeiska integrationen.
– Det har flutit mycket vatten under broarna sedan dess att det europeiska samarbetet initierades, konstaterar Evans och tillägger att EU inte längre bara är ett oskyldigt samarbete. Istället har unionen vuxit till ett mycket omfattande och komplicerat maskineri bortom medlemsländernas kontroll.
Han poängterar även att det är minst sagt oroväckande att många europeiska medborgare inte har en aning om vad kommissionen i EU sysslar med eller kan nämna kommissionärerna vid namn.
– Jag själv kan inte heller det. Jag vet vad den brittiska kommissionären heter, säger han.
Evans förespråkar istället subsidiaritetsprincipen och tanken om att beslut ska fattas så nära folket som möjligt. Nationella partier ska sätta agendan och folket ska kunna byta ut den sittande regeringen vid missnöje.
– Det kallas för demokrati, fastslår Evans.
Trots de tilltagande kritiska rösterna har Evans svårt att sia om utfallet av folkomröstningen i Storbritannien. När han får frågan från en person i publiken svarar han att det finns starka röster i båda lägren och därför tror han att omröstningen kommer att avgöras av de väljare som inte har bestämt sig ännu. Han är emellertid övertygad om att debatten inför folkomröstningen kommer att bli den största i Storbritanniens historia.
