Vem i hela världen kan man lita på?
Sedan förra året har Uppsala universitet avancerat från plats 98 till plats 81 i Times Higher Education och därmed hamnat en bra bit över Lund – men samtidigt ramlat ur QS World University Ranking där Lund med god marginal nu är bästa svenska universitet. Båda rankar 800 lärosäten världen över och citeras flitigt i media.
Tidningen Lundagård satte rubriken ”Lunds universitet bäst i Sverige”. Sydsvenskan däremot, drog större på ”Rektor avfärdar ny rakning”.
– nbsp;Jag brukar säga att det är det mest ointellektuella man kan diskutera egentligen, sa Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz till tidningen.
Samtidigt, vilket rektorn också höll med om, går det inte att avfärda rankningarna – eftersom de ju har betydelse när de internationella studenterna som alla vill åt ska välja vart de ska betala sina numera ganska dyra terminsavgifter.
När Uppsala universitet klättrar i någon av listorna brukar det självklart uppmärksammas av deras informationsavdelning, men alltid med en brasklapp om att rankningarna inte betyder allt. Förra höstens Shanghairankning (då Uppsala hade klättrat 13 platser upp till plats 60) kommenterade rektorsbloggen:
– Fortsatt gäller att rankingar som denna skall tas med en nypa salt, men visst skall vi glädjas varje gång vi får stöd för att Uppsala universitet tillhör världens 100 främsta lärosäten.
Så vad innebär placeringen? Ergo har tittat närmare på några av de mest omskrivna internationella rankningarna:
Den kinesiska Academic Ranking of World Universities, även kallad Shanghairankningen, är mycket för ”Nobel Prizes and Fields Medals”. Hur mycket nuvarande eller tidigare studenter eller anställda från lärosätena prisas står för 30 procent av betyget. Ännu viktigare (60 procent) är hur citerade och publicerade universitetets forskare blir. De resterande 10 procenten är akademisk prestation per person.
Bäst: Harvard
Svenska lärosäten i topp 100: KI (48), Uppsala (61), Stockholm (77)
Den tyngsta faktorn i den brittiska QS World University Ranking är rykte: Tiotusentals akademiker världen över får svara på vilka institutioner – och de får inte rösta på sina egna – som de tycker är bäst i sitt fält, och vilka universitet de bästa studenterna examineras ifrån. Detta utgör hälften av rankningen. Lärartätheten per student och andelen internationella studenter utgör 30 procent, och de sista 20 procent är citering i vetenskapliga tidskrifter.
Bäst: Massachusetts Institute of Technology.
Svenska lärosäten i topp 100: Lund (70), KTH (92)
Times Higher Education, också brittiskt, har även den rykte som en faktor: en tredjedel (33 procent) baseras på vad akademiker världen över anser om lärosätets undervisning och forskning. 30 procent handlar om citering och den sista dryga tredjedelen är ett hopplock av många småkategorier: lärartäthet, forskningstyngd, produktivitet, ekonomi och internationellt samarbete.
Bäst: California Institute of Technology.
Svenska lärosäten i topp 100: KI (28), Uppsala (81), Lund (90)
Den nederländska CWTS Leiden Ranking baseras helt på databasen ”Web of Science” från mediekoncernen Thomson Reuters. Vetenskaplig publicering och citering av universitetets medarbetare är alltså hela underlaget.
Bäst: Massachusetts Institute of Technology.
Svenska lärosäten i topp 100: Inga.
