”Ett svärd eller en dödsplats?”
Det ska erkännas att Ergos webbreporter fråb början inte är helt på det klara med varför Gustav Adolfsdagen firas av studenter i Uppsala. Att det finns en bakelse känner jag ju till. Men vad gjorde han för Uppsala? Efter en snabb googling författar jag en liten fusklapp och ger mig ut till obelisken strax intill Helga trefaldighets kyrka nbsp;för att ta reda på hur det står till med historiekunskaperna bland Uppsalas studenter.
– Den där stolpen, vad den föreställer? Ja det kanske är ett svärd. Men varför den står där vet jag inte, säger en stressad student som inte vill ställa upp med sitt namn.
Nästa person som stannar till är Lina Wibeck. Hon berättar att hon faktiskt passerat obelisken flera gånger och funderat på varför den står där.
– Det står Carl Johan på den, den kanske är rest till hans ära? Jag är inte härifrån men jag har hört att det ska vara en kung som blivit dödad utanför kyrkan. Kan det ha med det att göra? Var inte Uppsala huvudstad förr, kanske har det något med det att göra?
Jag tar fram fusklappen och förklarar varför obelisken har rests och varför dagen firas.
Kommer du att fira dagen, nu när du vet vad den handlar om?
– Nja, jag har ju inte så mycket anknytning till Uppsala. Däremot brukar jag gå på Gustav Vasa-spelen i Strängnäs, säger Lina Wibeck.
En ny kvinna närmar sig. Hon låter sin hund kissa på den lyxiga restaurangens blomsterkruka. Jag frågar henne.
– Nej, jag vet inte varför den står där, den liknar den i Paris, hinner hon svara innan hon snabbt skyndar vidare.
Paris? Jag får syn på ett killgäng, kanske de har svar?
– Det är en obelisk, säger Tryggve Klingenberg.
– Det är en obelisk rest åt Gustav Adolf, säger Jonas Westman efter att ha tittat på skriften ett tag.
Bra gissat, varför tror ni att den står här?
– Det kanske har något med kyrkan att göra, föreslår Jonas Westman.
Nej, en ledtråd är att det har något med universitetet att göra.
– Han kanske startade en stiftelse inom universitetet shy;– var inte han ”den upplysta konungen”, frågar Jonas Westman.
– Nja… vi vet inte, säger Rasmus De Verdier.
Jag förklarar bakgrunden och de går med på att posera framför obelisken. Men att fira dagen, nej det tänker de inte göra.
– Nej, men nu när vi vet vad han gjorde ska vi sprida informationen vidare, säger Rasmus De Verdier.
En forskare kommer förbi. Kanske han har svar. Han läser på obelisken men ser frågande ut.
– Nej jag vet inte. Det kanske har något att göra med att Carl nbsp;XIV Johan stadgade sig som kung i landet, säger Stefano Fogelberg.
Nja, den är rest till minne av Gustaf II Adolf.
– Slaget vid Lützen?
Ja han dog då.
– Ja det vet jag, jag har skrivit mycket om hans dotter. Men jag är inte från Uppsala så jag vet inte varför den står där, säger Stefano Fogelberg.
Vet inte du heller? Kolla in fusklappen i högerspalten.
GUSTAV ADOLFSDAGEN
År 1624 donerade Gustav II Adolf gårdar och mark till Uppsala universitet vilket säkrade universitetets fortlevnad. Donationen nbsp;omnämns som ”den Gustavianska donationen” och bestod av bland annat 398 gårdar, 9 torp, 2 mjölkvarnar, 1 sågkvarn och 24 ängar.
Firandet av Gustav Adolfsdagen kom igång i samband med 200-årsjubileet av hans dödsdag 1832.
Datumet för nbsp;firandet är Gustav II Adolfs dödsdag. Han föddes den 9:e december år 1594 och föll i Lützen den 6:e november år 1632.
Firandet av Gustav Adolfsdagen arrangeras av Kuratorskonventet i samarbete med Allmänna sången på fredag 6 november.
19.00
Studenternas fackeltåg nbsp;
Sångframträdande av Allmänna sången
Plats: Obelisken i Odinslund
19.30
Visning av det Augsburgska konstskåpet och föredrag av Patrik Larsson, Kuratorskonventets arkivarie och guide vid Museum Gustavianum
Fika finns till självkostnadspris
Plats: Museum Gustavianum, våning 2
nbsp;