”Hans argument är felaktiga”

Under måndagen publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel författad av Dick Harrisson, professor i historia vid Lunds universitet. Under rubriken nbsp;högre utbildning ett haveri nbsp;beskriver Dick Harrisson hur han efter en tids utlandsvistelse återvänt till sin lärarpost och fått ett brutalt uppvaknande. Han menar bland annat att kunskapskraven sänkts på grund av ett resurstilldelningssystem där instititionerna får medel per examinerad student, vilket får sänkta krav som följd. Dick Harrisson skriver också att studentkårerna kan hållas ansvariga för utvecklingen. Exakt hur preciserar han inte, men lösningen på problemet sammanfattar han så här: ”För det första måste studentkårernas makt över universitet och högskolor reduceras. De erfarenheter och insikter som ryms inom lärarkåren måste väga tyngre än de subjektiva ’upplevelser’ av att känna sig ’kränkt’ som florerar inom studentleden.”

Kritiken lät inte vänta på sig. I en replik menar bland annat Lunds universitets studentkårer att Dick Harrison sparkar nedåt. Det är inte studenterna som ska hållas ansvariga för att kvaliteten på högre utbildning urholkas – Dick Harrison text saknar en djupare analys av ett politiskt systemfel, menar de.

Uppsala studentkår stämmer också in i kritiken. Miranda Cox, vice ordförande i Uppsala studentkår anser att hans argument är svepande, anekdotiska och direkt felaktiga.

– Det är uppenbart att Dick Harrison inte vet vad studentkårerna arbetar med. Varför skulle vi ha något intresse av att sänka statusen på högre utbildning?, frågar Miranda Cox.

– Studentkåren finns till för att studenternas rättigheter ska bli tillgodosedda, inte till att studenterna ska kunna hitta kryphål, inflikar Caisa Lycken, ordförande i Uppsala studentkår.

De lyfter fram flera olika exempel på hur Uppsala studentkår arbetar för att förbättra kvaliteten på utbildningen. Bland annat har de släppt rapporten ”Att skapa lärare i världsklass” som togs fram med stöd från Uppsala universitets avdelning för kvalitetsutveckling. En undersökning där de just har tittat på hur man kan förbättra utbildningskvaliteten.

I en passage i Dick Harrisons debattartikel skriver han också att Studentkårerna fått större makt. Detta är något som varken Caisa Lycken eller Miranda Cox vill skriva under på. Kårobligatoriet har avskaffats och fler studentkårer kämpar med medlemstapp och krympande resurser.

– Studentkårernas makt, status och finansiering har i själva verket försvagats. Framförallt om man jämför mot tiden då Dick Harrison var student, säger Miranda Cox.
Däremot håller de med Dick Harrison i hans kritik mot det resurstilldelningssystem där medel fördelas baserat på hur många studenter som examineras, vilket får till följd att universiteten tvingas godkänna studenter för att få tillräckligt med medel för att kunna bedriva fortsatt undervisning.

– Resurstilldelningssystemet skapar en ohållbar situation för både studenter och undervisande personal, säger Caisa Lycken. nbsp; nbsp;

nbsp;

nbsp;