Mediatätt på toalett

En dj står redo att spela och på ett litet bord har det dukats upp chips och något mousserande. Det är onsdag klockan tre och det har blivit dags för invigningen av den så kallade ”hen-toaletten” på andra våningen i en personalkorridor på Ångström. All media som kan tänkas finnas i Uppsala är på plats med kameror, mikrofoner och anteckningsblock.

Annika Skoglund, biträdande universitetslektor vid Institutionen för teknikvetenskaper och initiativtagare till den pimpade toan kliver fram för att presentera projektet.

– Responsen har varit underbar. Det känns kul att göra något sådant här på universitetet som annars ses som en ganska byråkratisk organisation. Det känns kul att göra något som talar till lekfullhet, säger hon.

Ergo passar på att smita in under bandet som snart ska klippas. Toaletten är inte speciellt stor, men har försetts med en helkroppsspegel, doftstavar, några krukväxter, nagellack och hårgelé. På väggarna hänger porträtt gjorda i photoshop föreställande performanceartisten Tobias Bernstrup.

Artisten själv kommer in iklädd silverfärgade vingar och höga kängor. Musiken spelar samtidigt som Tobias Bernstrup klipper bandet.

Efter en ganska lång tid får Ergo prata med initiativtagaren som ger intervjuer på löpande band. Annika Skoglund berättar att hon fick idén efter att ha jobbat i företagssektorn där hon spenderat mycket tid på företag som haft ”välutrustade toaletter”. Hon ville göra något för sina kollegor och valde att satsa på en ”hen-toa”.

– Toalettnormer har följt en manlig norm, annars skulle de ha tillgodosett kvinnors behov med menstruationsskydd. Jag ville uppdatera toalettnormen och göra en andra generationens ”hen-toalett” – en plats där man kan använda leksaker för att vara hen.

Det finns ju redan ganska många könsneutrala toaletter, finns det inte en risk att man med detta manifesterar hen som något avvikande?

– Avvikande skulle jag inte vilja använda, snarare lekfull.

Nu är ju den här toaletten i en korridor som är stängd för många studenter, hade det inte varit roligare om fler studenter kunde ta del av den?

– Då hade väl kritiken varit ännu större. Jag ser det som en arbetsmiljöfråga och tänkte på mina närmsta medarbetare och ville göra något för dem. De som besöker oss kan också använda den.

Hur mycket har den kostat?

– Mindre än två procent av jämställdhetsmedlen. Runt 8 000 kronor. Men jag hade gärna betalt mycket mer.

På sidan av uppståndelsen sitter några studenter och pluggar, ovetande om att det skulle ske en invigning intill deras studieplats just idag. Marta nbsp;Rita Braojos Pelaez som kommer från Spanien och pluggar matte på Ångström har dock kommit för att titta på invigningen.

– Jag kan inte riktigt se skillnaden på den här toaletten eller en annan. Varför är det så stor grej? Och vem vill egentligen göra manikyr på toaletten på fakulteten?, frågar Marita Rita Braojos Pelaez.

Hon berättar att de flesta toaletter i Spanien är könsuppdelade. Bättre är det här, tycker hon, där det oftast är samma för alla kön vilket gör köerna kortare.

Hennes kursare Behnoosh Rabiei från Iran säger varken bu eller bä. Hon hade dock hellre sett att toaletterna försetts med rengöringsutrustning.

– Jag måste alltid torka av toaletten innan och lägga papper som skydd. Jag hade tyckt det var bra om det fanns rengöringsmedel i stället, säger hon.

– Det är bra att det finns tamponger. Men det finns i Spanien också, man behöver bara gå till receptionen och fråga, avslutar Marta nbsp;Rita Braojos Pelaez.

Men alla var inte lika negativa. Några studenter med utpräglad amerikansk dialekt passerar mig i korridoren strax efter invigningen.

”Seriously, this is the most swedish thing I’ve seen since I moved here… I love this country”.

nbsp;