Att vara bra på högskoleprovet kanske inte blir lika viktigt i framtiden. Ny utredning ska undersöka om arbetslivserfarenhet ska kunna leda till behörighet till högskola.
Foto: Jakob Meijer

Högskoleprov under utredning


Under torsdagen beslutade regeringen att man ska utreda hela systemet för tillträde till högskoleutbildning. Bland annat ska man undersöka om högskoleprovet som urvalsmetod ska få en mer begränsad roll än idag, samt om arbetslivserfarenhet i framtiden ska kunna ligga till grund för högskolebehörighet.

I en debattartikel i DN, publicerad under torsdagen, beskriver minister för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson bakgrunden till varför regeringen beslutat att utreda systemet för tillträde till högskolan. Hon menar att det nuvarande systemet med meritpoäng är allt för komplicerat och svårförståeligt. Det är också omöjligt att ta sig in på högskolan med enbart arbetslivserfarenhet – något som utredaren nu ska se över.

shy;– Det Sverige behöver är ett enhetligt system för tillträde till högskolan som är öppnare och enklare vilket bidrar till ökad kvalitet, skriver Helene Hellmark Knutsson.

I debattartikeln riktar Helene Hellmark Knutsson kritik mot det nuvarande systemet med meritpoäng, som hon menar är krångligt och svårt att sätta sig in i. Idag ges olika meritpoäng beroende på om betygen är från svensk gymnasieskola, från kommunal vuxenutbildning eller om betygen utfärdats i ett annat land. Samtidigt kan samma kurs ge olika meritpoäng beroende på vilket högskoleprogram som söks.

– Det är precis lika krångligt och svårbegripligt som det låter. Det måste vi förändra, skriver Helene Hellmark Knutsson. nbsp;

Förutom att söka med betyg, kan man också ta sig in via högskoleprovet. Utredningen ska dock titta på hur stor tonvikt som ska läggas vid högskoleprovet i framtiden. Helen Hellmark Knutsson menar att provet inte visat sig ge de effekter som var tänkta. I stället menar hon att ett bra resultat på högskoleprovet kan få negativa konsekvenser för gymnasiestudierna. Dessutom har provets förmåga att förutspå studieframgång också ifrågasatts.

Innan den borgliga regeringen fick makten fanns den så kallat 25:4-regeln, vilket innebar att de som var minst 25 år och hade jobbat i minst fyra år uppnådde kraven för grundläggande behörighet till högskolestudier. Idag finns ingen sådan regel. Regeringens utredare ska nu titta på en liknande lösning.

– Det viktigt att åter införa en bestämmelse som gör det möjligt att uppfylla kraven för grundläggande behörighet genom arbetslivserfarenhet, oavsett hur den har uppnåtts. Det kommer samtidigt även underlätta ett livslångt lärande, skriver Helene Hellmark Knutsson.

nbsp;


Annons

Annons

Läs mer

2024-11-04 13:29
När anmälan stängdes den 15 oktober hade drygt fem procent mer, eller knappt 13 000 personer fler, sökt till…
2024-10-30 09:48
Studentkåren Rindi, ansluten till Uppsala universitets Campus Gotland, står för närvarande utan ordinarie ordförande -…
2024-10-22 13:02
Många prefekter tillträder sina roller innan de är färdiga med prefektprogrammet - och upplever bristande undervisning i…