”Medmänsklighet är nyckeln”

Sensommar 2015. Flera hundra asylsökande anländer till Stockholms central varje dag. Många är rädda, vet inte vad som ska hända, om de får stanna eller om de bör gömma sig för polisen. Den tidigare Uppsalastudenten Dona Hariri åker till centralen. nbsp;

– För mig var det självklart. Det fanns ett enormt behov av juridiska råd, men också av stöd, kramar, bostad, skjuts. Jag var inte där enbart för min roll som jurist, utan framförallt i min roll som medmänniska, framtida granne och framtida arbetskamrat, säger Dona Hariri.

Hon tillbringar i princip all sin lediga tid på centralen i en och en halv vecka. Flera olika yrkesgrupper finns representerade – men väldigt få jurister. Dona Hariri inser att de behöver bli fler och startar facebookgruppen ”Jurister på Stockholms central”. Samma eftermiddag är de sju jurister på plats.

– Jag blev överväldigad. Det kom både yrkesverksamma jurister och studenter. Framförallt studenterna gjorde ett fantastiskt jobb. nbsp;Målet med gruppen var att bemanna centralstationen med juridisk expertis och att de skulle vara på plats så länge behovet fanns. nbsp;

– och det löftet har vi hållit, säger Dona Hariri som än idag fortsätter att gå förbi centralen för att finnas till hands om någon behöver juridisk vägledning.

I slutet av april fick Dona Hariri motta IM-priset på 20 000 kronor och en resa till någon av IM:s verksamheter ”för sitt långvariga och brinnande engagemang för alla människors rätt att känna till sina rättigheter”. Att få priset just år 2016 känns extra fint, menar hon.

– Det känns speciellt när vi kommer från år 2015 som engagerade hela Sverige. Jag är glad att mitt engagemang valde att prisas. Det är ett kvitto på att det jag tror på erkänns av andra.

Det märks att Dona Hariri är van att ge intervjuer. När jag antyder något om hennes ork och engagemang skrattar hon till – hon är van att få frågan. Men den är ganska svår att undvika. En tid efter examen arbetade hon på en advokatbyrå, men bestämde sig ganska snabbt för att byta bana. Förutom att hon tillbringat all sin lediga tid i drygt sex månader på Stockholms central, har hon jobbat ideellt med juridisk rådgivning i många år. Dessutom har hon varit programledare för SVT:s Justitia – ett program på UR som handlade om att göra juridiken mer lättillgänglig för ungdomar. nbsp;

Delvis är engagemanget sprunget ur hennes egen historia. Dona Hariri kom själv som flyktingbarn till Stockholms central 1991 tillsammans med en mamma som är kurd och pappa som är irakier. nbsp;

– Det är klart att jag är påverkad av min egen historia, men det handlar inte bara om det. Vad jag vill påvisa är att medmänsklighet är nyckeln. Jag är privilegierad som fått studera och jag vill förmedla juridiken vidare – min tes är att alla ska kunna sin rätt. Juridik handlar om rättvisa. nbsp;

Denna holistiska syn på juridik tycker hon inte praktiseras i överflöd. Speciellt inte på juristutbildningen i Uppsala. nbsp;

– Jag skulle gärna se att juristutbildningen kunde anpassa sig till samtiden. Lärosätena borde prata om juridik som något större, som ett demokratiskt verktyg. Jag hoppas kunna få framtidens jurister att tänka brett, det finns mer än advokatbyråer och domstolar. Det finns människor som är i lika stort behov av juridik men som inte kommer till byrån eller domstolen. nbsp;