Annons
Annons
... så var de bara fyra. I perioder i vår har fallansvaret skötts av väldigt få personer – vilket lett till en stor arbetsbörda för Uppsala studentkårs arvoderade.

Det är ohållbart


För tre år sedan lade Uppsala studentkårs styrelse fram ett budgetförslag som skulle halvera antalet arvoderade studiebevakare till åtta personer. Då varnades för en orimlig arbetsbelastning och försämrad studiebevakning. Numera låter åtta som en avlägsen utopi – i perioder under våren har fallansvaret på kårens fem sektioner skötts av fyra studiebevakare, samtidigt som det centrala ombudet med en samordnande funktion och juridisk expertis varit sjukskriven.

Utöver de nedskärningar som gjorts de senaste åren som lett till färre studiebevakare har flera omständigheter samverkat under våren och gjort situationen svårhanterlig. Bland annat har en studiebevakare – tillsatt på halvtid – hoppat av sitt uppdrag första veckan, varpå arbetet lades på en fallansvarig på en annan sektion som gick upp till heltid. I april tillsattes en ny – som däremot inte fått den utbildning kollegorna har; en heltidsstudiebevakare sjukskrivits och ersatts först en månad senare av en person – som inte fått den utbildning kollegorna har – på 50 procent ; det centralt arvoderade student- och doktorandombudet, som är jurist och finns till hands som stöd för studiebevakare och ibland för att ta över juridiskt komplicerade fall, varit sjukskriven stora delar av våren.

Och det har märkts av ute på sektionerna.

En av de studiebevakare som berättar om en hög arbetsbelastning – ”högre än väntat” – är Markus Marttilla, ensam studiebevakare för juridiska studierådet.
– Jag tror inte situationen som den är nu är hållbar. Det är för stor arbetsbörda på för få personer, säger han.
Hur mycket har du arbetat den här terminen ungefär?
– Jag skulle säga att jag under våren har snittat ungefär 45 till 50 timmar i veckan. Det blir att man jobbar ihop en hel del komp som är svårt att plocka ut.

Emma van Aller, som under terminen varit studiebevakare med fallansvar både på medicinska sektionen och på samhällsvetenskapliga, har också arbetat mellan 45 och 50 timmar per vecka, berättar hon.
– Vi har inget tryggt system. Det är ingen som kan hoppa in om någon blir sjuk.
När nu personer ändå blivit det, har du då släppt vissa saker eller jobbat mer?
– Både och. Det har blivit att man har fått arbeta mycket reaktivt och på individbasis.
Det som inte blivit gjort är alltså snarare det proaktiva – långsiktiga projekt, kartläggningar och utbildningar, vilket Emma van Aller tycker är synd. Hon tror att två heltidare per sektion skulle vara en lagom bemanning.
– Det är ett så extremt viktigt arbete. Ju mer vi visar oss ute, desto mer arbete får vi.

För Daniel Simmons på Sektion Lära har det minst sagt varit en hektisk termin. Som ensam fallansvarig har han, när det varit som värst, fått in tio fall under två dagar. Det har varit svårt att lämna kontoret och någon normal ”heltid” har det inte varit. Exakt hur mycket det blivit är svårt att säga.
– Det är definitivt mer än heltid. Kanske 50 timmar i veckan? Det låter illa men jag har inte hunnit göra en timrapport.

I början av april när sjukskrivningarna kom och han förlorade personer att bolla med jobbade han ofta helg, och satt på kontoret från nio till nio.
Hur många studiebevakare skulle du säga är lagom för sektionen?
– Det finns definitivt arbete för två. Det skulle vara guld värt att veta att jag har råd att bli sjuk eller att jag kan ta en ledig dag utan att arbetet blir lidande, säger Daniel Simmons.

På Ekonomiska sektionen tycker Karin Ottander som haft fallansvaret det senaste året att det fungerar med en person på heltid. Men man behöver delegera – mer än hon själv gjort. Det är lätt att till exempel ta på sig fler studentrepresentantuppdrag än vad som är rimligt.
Hur har arbetsbördan varit?
– Det kan bli jättemycket. Det är lätt att arbetsdagen nbsp;blir väldigt lång på grund av alla arbetsgrupper på facebook och att man kan kolla nbsp;mailen i mobilen när som helst. nbsp;Jag har verkligen försökt hålla på att jag inte ska kolla mailen på kvällarna och helgerna.

Hur väl man än planerar veckan kan det kastas om när det kommer in ett fall – och någonting Karin Ottander insett under året är att hon borde ha planerat in luft i almanackan för det oväntade.
– Jag antar att man måste tänka lite som på en brandstation – att man måste planera in lite dödtid.
Att det enda studentombudet sjukskrevs innebar inte bara att expertis försvann och gruppmöten ställdes in – även ett moraliskt stöd med trygghet och stabilitet försvann, berättar Karin Ottander. Hon tycker det behövs förstärkning centralt på kåren av ytterligare ett ombud.

Och en viss förstärkning kommer, till höstterminen. Uppsala studentkår har föreslagit för de andra kårerna att gemensamt anställa ytterligare ett centralt ombud på halvtid – och dessutom arvodera en extra studiebevakare kring terminsstarten för att avlasta de andra.
De lokala studiebevakarna, ute på varje sektion, kommer däremot att vara lika många som idag – i tid räknat, det vill säga. I faktiska individer kommer de däremot bli färre, eftersom man vill komma bort från att tillsätta personer på halvtid.
– Vi har sett ett mönster i att det inte fungerar bra. Det kombineras ofta med hundra procents studier, säger Miranda Cox, Uppsala studentkårs vice ordförande.

Om kåren tagit sitt arbetsgivaransvar, om man gjort tillräckligt för att lindra effekterna av omflyttningar, avhopp och sjukskrivningar, är svårt att säga bestämt, tycker hon.
– Jag har hjälpt till så gott jag kan och haft kontinuerlig kontakt med dem. Jag har också försökt påminna om vilka som är våra viktiga kärnuppgifter, men också om att vi utför dem efter bästa förmåga och att man kan inte förvänta sig att en person gör två personers arbete.
Alla vi pratat med har jobbat övertid i vår, ibland tolvtimmarsdagar. Ska det vara så?
– Att man jobbar tolv timmar en dag för att man har ett möte på morgonen och ett på kvällen – så kan det bli. Men nej, man ska inte ligga på konstant övertid.

Att det ändå blir många övertidstimmar är ett problem hela kårsverige har, påpekar Miranda Cox. Det är dessutom svårt att reglera hur mycket arbete som läggs ner.
– Vi har haft en väldigt ambitiös grupp studiebevakare.


Annons

Annons

Stubbe?
Studiebevakarna, ofta kallade stubbar, är arvoderade av Uppsala studentkår för att sköta studiebevakningen. Oftast är de studenter som tar studieuppehåll, och ersättningen de får är lite högre än studiemedlet. De fall studiebevakarna med fallansvar tar sig an kan till exempel handla om dålig arbetsmiljö eller konflikter med lärare. Studiebevakarna har kontor på campus och deras kontaktuppgifter finns på Uppsala studentkårs hemsida – eller på UTN:s eller Farmacevtiska för den som tillhör någon av de kårerna. nbsp;

Ensamt ombud

Hösten 2015 skrev Ergo om oron kring att ett och ett halv studenombud skulle bli ett gemensamt student- och doktorandombud. Läs mer om det här.

Läs mer

Under lördagskvällen den 25 oktober inträffade en mindre brand på Campus Blåsenhus. Branden ska ha startat i caféet på…
Frågor om klimat och jämställdhet får mindre betydelse för unga i Sverige. Samtidigt syns ett ökat intresse för…
Under torsdagen samlades studenter utanför Blåsenhus för att demonstrera, med anledning av den svåra bostadssituationen…