Kostnadsfria studier – problematiskt?

I en kartläggning som utförts av Tillväxtanalys på uppdrag av Utbildningsdepartementet har man undersökt hur olika länder arbetar med arbetslivsanknytning inom högre utbildning. Bland nationerna som ingår i rapporten – Sverige, Danmark, England, Kanada, Nederländerna och Singapore – är det flera som valt lösningar som skiljer sig från det svenska systemet. I Sverige betalar staten ut anslag till universiteten baserat på hur många som tas in och hur många som tar examen.

– Singapore är intressant, där kopplas resurser till lärosätena i stället baserat på hur snabbt nyutexaminerade studenter kommer ut på arbetsmarknaden. I Danmark diskuterar man att införa ett liknande system, säger Carl Wadell, analytiker och temaansvarig på Tillväxtanalys.

Han menar att det kan vara värt att även i Sverige överväga att stärka incitamenten för lärosätena att jobba med arbetslivsanknytning. Mycket av ansvaret ligger dock på lärosätena själva, menar Carl Wadell.

– Universiteten kan exempelvis engagera personer från näringslivet i sina styrelser och även bjuda in näringslivet att diskutera undervisningens innehåll. Detta görs redan på många lärosäten i Sverige och är ett bra sätt att skapa förutsättningar för studenter att få till praktik och få kontakt med arbetsmarknaden.

Vid Uppsala universitet sitter ju Carola Lemne, vd för svenskt näringsliv, som ordförande. Men det har inte enbart mötts av glada tillrop, flera professorer har uttryckt missnöje med näringslivets inblandning i universitetet.

– Vad gäller högre utbildning är arbetslivserfarenhet nyttigt, oavsett om man som student fortsätter inom akademin eller i näringslivet, och då bör det finnas samarbeten kring detta.

Det finns dock andra sätt för stater att göra arbetslivsanknytningen inom högre utbildning starkare. I Kanada har man till exempel infört skattelättnader för företag som erbjuder studenter praktik. Just praktik är viktigt. I rapporten lyfter man fram forskning som visar att studenternas anställningsgrad gynnas av att komma ut i arbetslivet under sin studietid.

– I en studie baserad på norska masterstudenter inom olika områden kunde man konstatera att praktik hade störst påverkan inom de områden där man av tradition inte har praktik, till exempel humaniora. nbsp;

I Sverige subventioneras högre utbildning mycket mer än i de andra studerade länderna – här är det gratis att läsa och det finns fördelaktiga studielån. Samtidigt riskerar dessa subventioner enligt studien leda till att studenter ser utbildning som ”konsumtion snarare än investering”, vilket i förlängningen kan påverka lärosätenas incitament att arbeta med arbetslivsanknytning.

– En starkare subvention har så klart många positiva effekter, många kan plugga och man behöver inte ha rika föräldrar för att ha råd att läsa. I Kanada och USA, där det är dyrare att läsa blir studenterna och föräldrarna mer angelägna om att välja en utbildning som leder till studenterna kan betala tillbaka sina studielån. Detta sätter i sin tur press på lärosätena att utveckla sin arbetslivsanknytning. nbsp; nbsp; nbsp;