Lång fumkvälls färd mot natt

– Det här är Uppsala studentkårs 168: e år, ett år då vi är mindre än någonsin. För tio år sedan var vi en av två kårer vid Uppsala universitet och representerade 95 procent av studenterna. Nu är vi en av sex kårer och representerar 52 procent av studenterna. Vi har tappat sektioner och medlemmar till de nya kårerna, men vi har också vunnit nya kårvänner. Det vi har gemensamt, de nya kårerna och vi som sitter här inne – förtroendevalda, kanslimedlemmar, till och med granskande media – är att vi alla värnar om studenternas rättigheter. Vi har färre resurser, men det är viktigt att vi blickar framåt och fokuserar på vårt gemensamma mål, att tillvarata studenternas intressen. Studenternas rättigheter förenar oss.

Uppsala studentkårs nya ordförande, Daniel Simmons, Uppsala universitets studenter (UUS), tryckte hårt på att kåren inte får förlora fokus på vad som är organisationens egentliga syfte i gårdagens öppningsanförande för höstens första kårfullmäktige. Uppslutningen var stor, endast fem ledamöter saknades – två från Vänsterns studentförbund, (VSF) och tre från UUS – när Uppsala studentkårs verksamhetsplan och budgetförslag för det innevarande verksamhetsåret skulle klubbas.

En lång kväll med risk för eventuell mötesförlängning till nästkommande dag hade tidigt siats om och det verkade onekligen som att det skulle kunna komma att bli verklighet; en dryg halvtimme av mötets början vigdes åt ren formalia och runtflyttande av punkter på dagordningen, samt diskussioner om hur många fullmäktigesammanträden man egentligen borde ha per termin (minst två enligt stadgarna). Till slut var i alla fall fum eniga om att först låta kårens kanslichef, Casper Wahlund, gå igenom det väntade utfallet av förra verksamhetsårets ekonomiska resultat (-674 000) och föredra det budgeterade utfallet av innevarande verksamhetsår (-848 000).

– Det är fortfarande ett underskott. Vi har inte naggat på kärnverksamheten för det går inte, sa Casper Wahlund.

Att det budgeterade utfallet förväntas vara sämre det här verksamhetsåret jämfört med det förra, -174 000 kronor mindre för att vara specifik, förklaras av att de tidigare föreningarna Uppsalaekonomerna och Juridiska föreningen brutit sig ur Uppsala studentkår och bildat egna kårer.

– Vi får mindre bidrag i och med att vi tappat medlemmar till två nya kårer, sa Casper Wahlund.

På Ergofronten, som är den största utgiftsposten, har det dock hänt en del. Uppsala studentkår har å Ergos vägnar gjort en affärsuppgörelse med Uppsala universitet vilket inbegriper köp av annonsplats och prenumerationer.

– I år kommer de köpa annonser för 200 000 kronor och prenumerationer för 100 000 kr.

Därefter kommer universitetet fortsätta att köpa annonsplats för 200 000 under kommande två år, men dra ner på prenumerationspriset enligt en trappmodell så att kåren får in 75 000 kronor nästa år och 50 000 kronor verksamhetsåret efter det.

En ny annonsbyrå har tagit över försäljningen av annonser i Ergo och förhoppningen är att de ska generera intäkter motsvarande 40 000 kronor per nummer som lägst. Dessutom kommer Ergo efter årsskiftet att spara mycket pengar genom ett nytt tryckavtal. Trots alla förändringar fortsätter Ergo att vara dyr för Uppsala studentkår.

– Ergo är dock ett litet problem. Vi räknar på -849 000 kronor, vilket i princip är hela det budgeterade underskottet, säger Casper Wahlund.

Gustav Sundell från UUS passade på att fråga hur mycket pengar Uppsala studentkår egentligen har sparat.

– Man kan se det på många sätt, vi har strax under 10 miljoner i reservkapital. Fondkapital på 1,5 miljoner. I stipendiefonder har vi ytterligare några miljoner. Men det är viktigt att ha en reserv, bidragen som kommer in kommer aldrig in före terminen, utan efter terminen, sa Casper Wahlund, innan han kunde unna sig att gå hem, nästan fyra timmar innan mötets avslutande.

Klockan 20 blev det dags att ta sig an verksamhetsplanen. Karin Ottander (UUS), kårens vice ordförande, berättade om hur styrelsen hade arbetat med att ta fram förslaget till planen.

– Vi gick igenom verksamhetsplanen från föregående år och resonerade kring vad vi ville ta med oss, vad som genomförts och vad vi vill fortsätta arbeta med. Därefter skickade vi ut förslaget på en digital remissrunda.

Verksamhetsplanen var uppdelad i två större punkter: politiskt påverkansarbete och organisationsutveckling. Alltså hur kåren ska verka för att påverka frågor som berör studenter utanför det rent kårorganisatoriska – exempelvis byggande av studentbostäder och hur man kan öka utbudet av kurslitteratur på biblioteken och digitalt – och hur kårens egna organisation ska utvecklas vad gäller till exempel kårsamverkan och finansiering av Ergo.

Stora delar av debatten kring verksamhetsplanen gick åt till ren formalia. En lång diskussion ägnades exempelvis åt varför man lagt in punkter om studiebevakning och studentrepresentation under rubriken “politiskt påverkansarbete”. Presidiet hade inget konkret svar att ge och Fredrik Hultman, från Allians för kåren, (AFK) såg sin chans.

– Jag tycker att vi stryker ordet “politiskt”.

Hans förslag röstades ner, men de båda punkterna flyttades dock så att de kom att hamna under organisationsdelen i verksamhetsplanen.

En annan fråga som lyftes angående kårens påverkansarbete handlade om punkten “Utbildning på flykt”. Martin Holmer från VSF undrade om dessa punkter verkligen skulle gå att genomföra.

– Det står till exempel att ni ska informera nyanlända två gånger per termin. Hur ska det går till, ska ni åka ut till förvaret i Solna?

– Skasatserna är lagda för att de ska vara lätta att genomföra helt och hållet genom styrelsen. Informationen vi ska sprida handlar om Uppsala universitet och Uppsala studentkår. Det handlar inte om att ersätta information från andra myndigheter, utan att försöka vara välkomnande helt enkelt. Och ja, Ja, det är jag och Jakob som ska åka ut till boenden, sa Paul Bengtsson från S-studenter.

Den numera två år gamla kårkampanjen 7 krav för en bättre studentstad var också på tapeten, med anledning av att den inte var på tapeten i den föreslagna verksamhetsplanen.

– Det är ändå något kåren har jobbat mycket med, påpekade Max Stenberg (S-studenter).

Fum beslutade därför att lägga till i verksamhetsplanen att de ska fortsätta driva kampanjen även detta verksamhetsår.

De allra flesta punkterna i planen avhandlades dock utan några längre diskussioner rörande deras faktiska innehåll och 21.54 kunde man slutligen klubba igenom verksamhetsplanen. VSF valde dock att i en slutplädering lyfta fram lite kritik mot bitar de tyckte saknades i planen. Bland annat hade de velat att kåren tog ställning i fråga om den kommande forskningspropositionen, om Moocs inträde vid Uppsala universitet och om digitala tentor.

Den sista knappa timmen skulle budget och valärenden avhandlas. Det var dock frågor som ingen hade/orkade ha några vassare synpunkter kring (och frågor kring budgeten hade ju faktiskt diskuterats redan tidigt under kvällen). En fråga som uppkom från S-studenter var dock om det från styrelsens håll fanns några ambitioner att sätta en budget i balans och vad de såg för möjligheter till nedskärningar och intäkter.

– Det känns inte helt realistiskt att lägga en budget i balans just nu. Till nästa verksamhetsår ser det dock ljusare ut. Men den förra styrelsen gjorde ett väldigt bra jobb med att skära i de delar av verksamheten som gick att skära i. Fortsätter vi att skära mer riskerar vi att skada kärnverksamheten, menade Daniel Simmons.

Det var ett något trött fum som avhandlade de valärenden som fanns på dagordningen, vilket också kan ha varit anledningen till att många poster vakantsattes. Två poster som dock tillsattes var vice fumsekreterare (Sten Storgärds) och ordförande i valutskottet (Daniel Lucas).

Klockan 22.45 förklarades höstens första fullmäktige avslutat.