Magneter mot depression
I torsdags kväll fick Robert Bodén, psykiater och forskare vid institutionen för neurovetenskap, veta att Vetenskapsrådet har beslutat att tilldela hans projekt sex miljoner kronor i etableringsbidrag.
– Jättejätteroligt och hedrande, lite overkligt. Jag hade precis hämtat på fritids när jag fick veta det, säger han.
Robert Bodéns studie syftar till att hjälpa människor som har tappat förmågan att tycka något är roligt. Tillståndet anhedoni förekommer vid psykiska sjukdomar som schizofreni och djup depression och kännetecknas av att man inte kan känna lust eller tillfredsställelse.
– Symptomen hänger ofta kvar trots behandling med samtalsterapi och läkemedel. Vår studie handlar om att behandla anhedoni med magnetstimulering, berättar Robert Bodén.
Metoden går ut på att man genom en magnetstimulator på patientens huvud skickar en hastigt växlande ström genom en elektromagnetisk spole och alstrar ett magnetiskt fält. Nervcellerna fungerar som eltrådar och stimuleringen drar igång lokala strömmar i hjärnan, som riktar in sig på områden med lägre aktivitet.
– Området som aktiveras är bara ett par centimeter, säger Robert Bodén.
Redan på 1980- talet upptäckte forskare att man kan påverka hjärnceller med magnetism och på 1990- talet började man studera hur magnetstimulering kan behandla psykiska sjukdomar. Men utvecklingen har gått långsamt.
– Det finns inte så mycket pengar i det här forskningsområdet. Läkemedelsstudier går snabbare eftersom det finns större vinstmöjligheter där, berättar Robert Bodén.
Inte minst därför är etableringsbidraget mycket välkommet. Förhoppningen är att magnetstimulering ska godkännas som behandlingsmetod av Socialstyrelsen och bli rutin i vården. I flera andra länder används det redan. Robert Bodén har suttit med i Socialstyrelsens expertgrupp för magnetstimuleringsbehandling.
– För sju år sedan tyckte man att det inte fanns tillräckliga underlag. Samtidigt godkändes behandlingen i USA. I december kommer frågan att behandlas igen, vi får se vad som händer då.
Andra syften med studien är att förstå den biologiska bakgrunden till anhedoni, samt optimera behandlingen. I USA är godkänd behandlingstid med magnetstimulering 37 minuter, men Robert Bodéns projekt har som mål att hitta ett sätt att ge optimal effekt på två gånger sex minuter. Man kommer också att studera förändringar i hjärnan före och efter magnetstimulering. På Akademiska sjukhuset finns en kombinerad positronemissionstomografi – och magnetisk resonanstomografi – kamera, vilket innebär att man samtidigt kan mäta både glutamat- och GABA – nivåer i hjärnan.
– På så sätt kan man se balansen mellan hjärnans gas och broms. Dessutom går testerna snabbare, vilket kan vara skönt för de aktuella patienterna, som ju är ganska sjuka, säger Robert Bodén.
Uppsala universitet får totalt 107 miljoner kronor till forskning. Etableringsbidraget tilldelas fem unga Uppsalaakademiker som är på väg att etablera sig som självständiga forskare.
