Carolina laddar med öronproppar

På väg mot Tidskriftsläsesalen – där det hålls ett öppet möte om Carolina Redivivas väntande ombyggnation – passerar jag åtskilliga grupper med studenter som sitter försjunkna i kurslitteratur eller diskuterar. När byggnadsdirektör Peter Elenfalk läste på universitetet under tidigt 1980- tal upplevde han att han inte var välkommen i den anrika byggnaden, som Karl XIV Johan lät bygga på 1840- talet. Så ser det inte ut i dag, och syftet med ombyggnationen är att Carolina Rediviva i ännu större utsträckning ska vara en plats där alla ska kunna att kliva in och möta universitetsvärlden.

– Universitetets gamla hus ska inte bli museala. De ska i stället bli mer tillgängliga, därför behöver exempelvis trappavsatsen göras om. Det är av högsta vikt för verksamheten, säger Peter Elenfalk.

Därefter tar överbibliotekarie Lars Burman över. Han berättar att det främst är den äldsta och främre delen av huset som ska byta skepnad.

– Det är den som möter stan och världen. Där ska det vara liv och rörelse. Ju längre in man kommer, desto tystare blir det. Där har vi forskarmiljön.

De våningsplan som byggs om är delar av plan 4, (entréplanet) plan 3 och 4 ½. Informationsdisken ska flyttas och kaféet bli större, liksom utrymmena för besökare som vill värma egna matlådor. Studieplatserna och konferenslokalerna kommer att bli fler.

– Man påbörjade en ombyggnation 2006, men det blev aldrig att man gjorde något åt entréplanet. De delar som nu ska byggas om har inte renoverats sedan 1960- talet, berättar Lars Burman.

Innan Carolina Rediviva kan ta emot fler och förhoppningsvis nöjdare besökare kommer förstås tillgängligheten att försämras under minst ett och ett halvt år. 2019 beräknas ombyggnationen vara klar. Redan i januari 2017 stängs utställningarna.

– Så passa på att se serietidningsutställningen innan det är för sent, uppmanar Lars Burman.

Månaden därpå försvinner studieplatserna i sal D, E, F och G och Café Carolina stängs. Avhandlingsproduktionen kommer att flyttas till Engelska parken. Från och med april kommer man inte kunna använda dörren på framsidan.

– Då går vi tillbaka till 1800- talet. Tydligen gick man in vid norra gaveln då, så kommer det att bli nu med. Ingången mot Geijersgården är lite smal men fungerar, säger Lars Burman.

Han betonar att huset ska leva även medan det byggs om. Under sommaren kommer öppettiderna dock att vara mycket begränsade.

– Jag uppmanar alla som brukar sitta här i juli och augusti att ta semester, eller hitta något annat ställe.

En del kaos får man nog räkna med, men Lars Burman hoppas att biblioteket ska kunna underlätta så mycket som möjligt för sina besökare. Öronproppar ska köpas in, skyltar sättas upp och extra personal kommer att finnas till hands för att svara på frågor.

– Bli inte förvånade om ni ser folk i västar som det står ”kaosvärd” på under de första veckorna, säger han.

Däremot kommer alla bibliotekets böcker och tidskrifter att vara tillgängliga. En plan är att de som vill låna något som finns på Carolina Rediviva ska kunna hämta ut det på Karin Boye- biblioteket.

– Ingen ska vara rädd för frusna samlingar. Däremot kan lånen komma att kräva lite mer tid eller något extra telefonsamtal, säger Lars Burman.

Även om det dröjer innan själva biblioteksbyggnaden blir mer tillgänglig görs redan nu digitala servicesatsningar. Lars Burman passar på att presentera den nya webbtjänsten ”Fråga biblioteket” som ska samla alla kontaktvägar för den som behöver inhämta information. Den öppnar 1 december.

– ”Fråga biblioteket” samlar hela bibliotekets informationstjänst och har höga kvalitetsmål. Den som hör av sig före klockan 17 kan räkna med att få hjälp samma dag.

När det är dags för publiken att ställa frågor räcker studentkårens receptionist och registeransvarig Anna- Pia Norman Wahlund upp handen.

– Jag är här på tre stolar: som aktiv student och anställd på kåren, men också som en av Uppsalas turistguider. Vad händer med turisterna som vill se Silverbibeln?, undrar hon.

– Vi letar en plats att förvara Silverbibeln på under tiden. Det vore olyckligt att inte kunna visa en sevärdhet som är så tätt förknippad med Uppsala, så det måste vi lösa, utlovar Lars Burman.

En annan fråga gäller vad ombyggnationen kommer att kosta. Peter Elenfalk beräknar summan kommer att uppgå i 22 000 kronor per kvadratmeter av den berörda ytan, vilket innebär omkring 140 miljoner.

– Det är inte kostnadsfritt, men priset känns rimligt i förhållande till omfattningen och att det inte rör sig om någon standardmiljö.