Fortsatt missnöje med rektorsprocessen
Striden om rektorsprocessen fortsätter, trots att det starkt kritiserade förslaget som konsistoriets ordförande Carola Lemne lade fram tidigare i höstas har skrotats. Under tisdagen inkom flera svar på det förslag som skickats ut på remiss, med synpunkter som gäller att det kollegiala inflytande får stryka på foten. Torsten Svensson, professor i statskunskap och vicerektor för det humanistiska och samhällsvetenskapliga området, menar att det aktuella förslaget inte innebär tillräcklig förbättring av anställdas och studenters inflytande jämfört med Carola Lemnes förslag.
– Det är snarast en blåkopia av proceduren som användes vid förra rektorsrekryteringen 2011. Vi var missnöjda redan då. Det kollegiala inflytandet var kraftigt beskuret.
Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap betonar i sitt yttrande att ett självständigt lärosäte som Uppsala universitet styrs enligt den akademiska frihetens och det kollegiala självstyrets principer, vilket innebär att det skiljer sig från såväl andra myndigheter som från företag. Universitetens förmåga och framgång förutsätter enligt yttrandet vetenskapens oberoende och vilar på fritt och förutsättningslöst kunskapssökande. Lärare, forskare, och studenter har kunskaper som inte i samma utsträckning kan förväntas finnas i en renodlad linjeorganisation, vilket gör det kollegiala inflytandet till ett nödvändigt inslag i universitetets ledning och styrning.
– Rektorn måste ha kollegiets förtroende, därför är det nödvändigt att lärare, forskare och studenter har starkt inflytande vid valet av rektor, säger Torsten Svensson.
Han menar att det kollegiala inflytandet successivt har förändrats under en lång tid. I det nya förslaget liksom vid föregående rektorsrekrytering står konsistoriets ordförande som sammankallande för rekryteringsgruppen. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap motsätter sig att konsistorieordföranden och vice konsistorieordföranden ska medverka i rekryteringsgruppen. Man anger att konsistoriets roll är att uttrycka sig om det förslag som rekryteringsgruppen arbetat fram till hörandeförsamlingen samt lämna in förslaget till regeringen.
– Rekryteringsgruppen bör fungera som valberedning. Så såg det ut före 2005, när nya former infördes, säger Torsten Svensson.
En annan viktig punkt i yttrandet är att meningen som säger att rekryteringsgruppen ska anlita en rekryteringsfirma bör formuleras om så att detta inte blir en nödvändighet, utan ett alternativ som finns vid behov. Man efterlyser också stabila regler i arbetsordningen för hur rekryteringsprocessen ska gå till. Som det ser ut i dag är det mycket lätt att göra stora ändringar av förfarandet vid varje rektorsval.
– Vi borde inte behöva uppfinna hjulet varje gång. Därför behövs en författningsliknande skrivelse, menar Torsten Svensson.
Även områdesnämnden för teknik och naturvetenskap är i sitt yttrande tydlig med att konsistoriets presidium inte bör sitta med i rekryteringsgruppen. Samtliga vetenskapsområden är kritiska till formuleringen som säger att en rekryteringsfirma ska anlitas.
