Plåtfasaden är ett konstprojekt skapat av Ann Lislegaard. Inspirationen är bland annat hämtad från Linnés naturbilder. Tanken är att fasaden ska belysas och se olika ut beroende på väderlek och tid på dygnet.
Foto: Kerstin Nordqvist

Snart showtime för Humanistiska teatern


Årsskiftet 2016/2017 var det tänkt att Humanistiska Teatern skulle stå färdig, men ännu ser man byggnadsarbetare och grävskopor utanför. Så hur går det egentligen med uppförandet av Uppsalas nya humanistiska landmärke? Ergo har undersökt saken närmare.

”Just nu är den Humanistiska teatern enbart en byggarbetsplats, man får kliva över bräder och man måste ha på sig specialskor med stålhättor. De vill helst inte bli störda under arbetet utan man behöver ett specialtillstånd för att få vistas där,” säger Margareta Öberg, projektledare vid Byggnadsavdelningen.
När Ergo ber om en förhandsvisning av miljonbygget, blir svaret nej. Men sedan vi senast skrev om projektet 2014 har det ändå hunnit hända mycket. Där står ju faktiskt en rund byggnad numera, mellan hus ett och fyra på campus Engelska parken.

Runt hela byggnaden håller man just nu på att montera en fasad i tunn plåt. Den är skapad av konstnären Ann Lislegaard, född i Norge, verksam i Danmark och New York.

– Utformningen av fasaden, som är ett konstprojekt i samarbete med statens konstråd, har bland annat inspirerats av Linnés naturbilder. Den håller på att monteras just nu och kommer att belysas och därmed se olika ut beroende på väderlek och tid på dygnet, säger Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap och ordförande för styrgruppen och en av initiativtagarna till föreningen Humanistiska teaterns vänner.

Tanken är att teatern
ska göra ett humanistiskt avtryck i ett område som fram till för tolv år sedan huserade naturvetare. Men det handlar inte bara om att uppföra ett monument, utan även om att bygga en lokal med optimala förutsättningar för samtal och undervisning.

– Teatern är ett rum med hästskoform. Den är ett rum för dialog med inspiration från det humanistiska samtalet med rötter i antiken. Utformningen av humanistiska teatern anknyter även till den anatomiska teatern Gustavianum och det engelska parlamentet. En förhoppning är att humanistiska teatern ska ge möjlighet att utveckla nya pedagogiska former med det kritiska samtalet i fokus, säger Margaretha Fahlgren.

Teaterns audiovisuella utrustning är just nu under upphandling. Den senaste tekniken ska införskaffas, men ju bättre bild desto dyrare blir det.

– Vi köper in ljud och bildutrustning från två olika företag. Mikrofoner och högtalare kommer att sitta i taket och olika ljudscenarion kan åstadkommas genom att elektroniskt förändra akustiken i rummet. En stor bildskärm i rummet kompletterar användningen av salen för olika ändamål inom både undervisning och andra event, säger Margareta Öberg.

Fredrik Åkerblom, fundraiser vid Uppsala universitets Kommunikationsavdelning, berättar att de inte har kunnat få ihop några donationer från stiftelser till investeringsbudgeten som var tänkt från början, utan att rambudgeten istället har höjts. Den var tidigare beräknad till 17 miljoner men är nu uppe i 28 miljoner. En ökning med nästan 65 procent. Anledningen till att höjningen av rambudgeten blev så stor var att den speciella tekniken inte var känd när bygget påbörjades. Akademiska hus beräknade ursprungligen kostnaden för själva byggnaden till 115 miljoner men den landar nu på 125 miljoner. Trots att inga sponsorer var villiga att ställa upp med pengar, så är tanken att lokalen ska vara tillgänglig att hyra även för andra än universitet.

Projektet blev mycket
omdiskuterat hösten 2014. Många ansåg att pengarna skulle ha kunnat användas på ett bättre sätt. Bland annat Karolina Andersdotter, före detta ordförande för Humanistiska sektionen på Uppsala studentkår, som beskrev det som ett skrytbygge i en debattartikel i Ergo för drygt två år sedan. Där räknar hon upp en lång lista på vad, enligt henne, pengarna istället skulle ha kunnat användas till. Hon tar bland annat upp fler studieplatser och undervisningstimmar. Hon tror dessutom att den Humanistiska teatern främst är till för att sätta fakulteten på kartan och för att kunna ta sig torrskodd mellan husen.

Enligt Margaretha Fahlgren har hon efter 2014 års debattvåg inte mött några kritiska synpunkter mot bygget, trots att studenter varit representerade under hela planeringen av projektet.
I mitten av april ska huset vara klart. Då får universitetet tillgång till byggnaden och kan börja montera inredningen. Teatern beräknas förhoppningsvis vara inflyttningsklar till mitten av juni.


Annons

Annons

Humanistiska teatern i siffror

Humanistiska teatern kommer bli 3760 kvadratmeter, varav lokalytan är 2075 kvadratmeter.
Teatern kommer att ha 137 sittplatser.

Kostnader:
Investeringsbudgeten är 28 miljoner ( tidigare beräknad till 17 miljoner ).
Budgeten för Akademiska Hus är 125 miljoner kronor ( tidigare beräknad till 115 miljoner kronor).

Tidigare artiklar om Humanistiska teatern:

Utveckla humaniora utan skrytbyggen

Humanistiskt samtal för 17 miljoner

Läs mer

2024-12-17 10:20
Den första februari 2025 tillträder Hans Adolfsson som ny rektor vid Stockholms universitet. Som efterträdare av hans…
2024-12-16 13:03
Vissa utbildningar är mer populära än andra på Tinder. Det meddelar företaget själva i ett pressmeddelande i samband med…
2024-12-10 09:53
En ny rapport från fackförbundet Sveriges Universitetslärare och Forskare (SULF) visar att svenska lärosäten har…