Från namnlös musa till toppolitiker
Den som känner till evenemanget löper ingen större risk att missa den feministiska stadsvandringens första station. En stor grupp människor, och en hund, har samlats vid statyn av Erik Gustaf Geijer strax nedanför universitetshuset, och lyssnar uppmärksamt på en kvinna i rosa, snippformad mössa som står på en bänk. Maja Bodin, doktorand vid Centrum för genusvetenskap, börjar med att berätta om Betty Pettersson från Gotland.
– Hon var den första kvinnan i Sverige som avlade studentexamen och skrevs in på universitetet. Hon mötte många hinder i akademin och i studentlivet, men 1875 tog hon en filosofie kandidatexamen.
Därefter vänder vi blicken mot Geijerstatyn, eller rättare sagt mot den kvinna som sitter ihopkrupen längst ned på sockeln, under nationalskalden. Hennes placering har kommit att symbolisera könsmaktsordningen på universitetet, säger Maja Bodin.
– Vem är hon? Hon har inget namn, utan ska vara en visionär och kreativ källa för Geijer. Men om ni tittar närmare ser ni att lyran hon håller i saknar strängar.
Hon berättar att det är en subversiv feministisk aktionsgrupp som har tagit bort strängarna i syfte att synliggöra hennes underordnade roll. Samma grupp har också vid olika tillfällen klätt henne och hängt på smycken, för att ge den anonyma musan upprättelse.
Vintern har fortfarande ett hårt grepp om Uppsala, ändå räknar arrangören Julia Bengtsson till omkring 140 personer som pulsar vidare mot domkyrkan. Minusgrader och snö känns dock som en bagatellartad utmaning i jämförelse med den väg Ellen Fries gick för att disputera vid Uppsala universitet 1877.
– Redan vid inskrivningen vid universitetet stötte hon på hinder. Hon var tvungen att ha med sig en manlig släkting. För att gå runt på stan måste hon ha en tjänsteflicka med sig som förkläde, berättar Maja Bodin.
Ellen Fries blev 1883 Sveriges första kvinnliga filosofie doktor. Men på grund av sitt kön fick hon inte delta vid disputationsfesten. Dessutom höll historikern Oscar Alin ett tal där han sade sig hoppas att Ellen Fries inte bara var den första, utan också den sista kvinnliga doktorn.
– Tji fick han , säger Maja Bodin och publiken skrattar.
Visst gick utvecklingen framåt. 1925 höll Karin Boye ”Talet till mannen” på Uppsala studentkårs vårfest, i stället för att en manlig student höll ”Talet till kvinnan”, vilket länge varit tradition. Men fortfarande på 2000-talet begränsas kvinnor. Vi besöker Fadime plats vid Västgötaspången. Den invigdes 2012 till minne av Fadime Sahindal, som kämpade mot hedersrelaterat förtryck och sköts till döds av sin far 2002. Maja Bodin visar en bronsskulptur i form av ett träd. På stammen hänger en spegel.
– Där kan man se på sitt eget ansikte och ställa sig frågan vad man själv gör för att världen ska bli en bättre plats, säger hon.
Vid sista anhalten på Stora torget pratar Maja Bodin om kvinnliga politiker från Uppsala, som Alva Myrdal, Birgitta Dahl och Sissela Nordling Blanco. Hon konstaterar att man som kvinna i dag har väldigt mycket större handlingsutrymme än på Betty Petterssons och Ellen Fries tid men att det fortfarande finns mycket som behöver förändras. Slutligen hoppas hon att vi som lyssnat har lärt oss något och blivit inspirerade.
– Har ni historier som behöver berättas på nästa vandring, tveka inte att höra av er, säger hon.
Under våren kommer ytterligare tre feministiska stadsvandringar att hållas: 2 april, 10 maj och 7 juni. Huvudrarrangörer är Centrum för genusvetenskap och Rådet för lika villkor vid Uppsala universitet.
