Förslagen har inte rätt grepp om helheten”
Den 20 september presenterade regeringen sin budgetproposition för 2018. Inom universitet och högskola satsas främst på fler utbildningsplatser inom vad man definierar som samhällsviktiga utbildningar. Läkarprogrammen ska enligt förslaget byggas ut och beräknas år 2023 ha fått 440 nya utbildningsplatser. Ingenjörsutbildningarna ska utökas med 1000 platser till 2020 och Försvarshögskolans civila utbildningar med 200 till och med 2019.
Allra mest avser regeringen satsa på lärarprogrammen. Utöver den pågående utbyggnaden, med cirka 10 000 nya utbildningsplatser till 2021, vill man skapa fler vägar till yrket för personer med annan studie-och arbetslivsbakgrund. Det kan exempelvis röra sig om fler kompletterande utbildningar och möjlighet för obehöriga lärare att öka sin kompetens.
Max Stenberg, ordförande i Uppsala studentkår, menar att det hade varit bättre att lägga energi och pengar på att höja utbildningarnas kvalitet så att färre studenter hoppar av. I propositionen nämns ingenting om högskolepedagogik, och han tycker att lärosätena själva borde ha större inflytande över hur pengarna ska användas.
– Man har missat poängen med ”satsning”. Fler platser på läkarprogrammen garanterar inte fler läkare, säger Max Stenberg, och exemplifierar,
– På Akademiska sjukhuset får studenter stå i korridorer och äta lunch för att det inte finns plats i lunchrummet. Det borde snarare satsas på att hantera de studenter som finns.
Vad gäller studentinflytande är propositionen en besvikelse. En utredning om vad som krävs för ett starkt studentinflytande som gjordes av Universitetskanslersämbetet under vårterminen gav hopp om ökade resurser, men några sådana syns inte till.
– Man har varit frikostig med att ge ut pengar överlag i den här budgetpropositionen, men har glömt den stora grupp människor som utgör Sveriges framtid, säger Max Stenberg.
Det han ändå tycker är bra positivt är att regeringen vill satsa på studentbostäder och att studiebidraget höjs med några hundralappar i månaden.
– Visst finns det ljusglimtar, men man har inte rätt grepp om helheten. Jag skulle hellre se satsning på arbete mot psykisk ohälsa bland unga än höjt studiebidrag, säger Max Stenberg.
SFS (Sveriges förenade studentkårer) riktar likartad kritik mot budgetpropositionen. ”Att endast satsa på volym och inte innehåll ger intrycket att regeringen främst ser högre utbildning som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd” skriver ordförande Charlotta Tjärdahl och vice ordförande Jakob Adamowicz i ett blogginlägg, och drar slutsatsen att ”regeringen verkar anse att studenter får nöja sig med det lilla”.
nbsp;
