Sticka tillsammans – ett välkommet break
Gården är full av cyklar, som de flesta verkar tillhöra gäster på ölkällaren Djäknen. Men alla som besöker Västgöta nation denna onsdag kväll är inte här för att gå på pub. Jag går upp till Kinnekulle på övervåningen, en mjukt belyst sal som går i grönt och vitt. Runt ett stort brunt bord fullt med garnnystan i olika färger sitter fem personer försjunkna i handarbete och trivsamt småprat.
– Nu är vi ovanligt få, förra veckan var vi sexton här, berättar Rebecka Vigren, som var med och drog igång syjuntan förra hösten.
Hon och kompisen Johanna Carlsson fick idén under en föreläsning, när en av dem tog upp en virkning. De bestämde sig för att börja handarbeta tillsammans, och flera andra hoppade på. Eftersom det inte fanns någon nationssyjunta då, pratade de med Västgöta, som är Johanna Carlssons hemnation, och blev välkomnade. Under året har många intresserade lockats hit. Emil Eriksson bor i samma korridor som Rebecka Vigren.
– Jag är här för andra gången. Det jag gör nu är att försöka lära mig virka, säger han.
Det behövs alltså inga förkunskaper för att delta i syjuntan, allt man behöver är material. Ikväll är det stickning och virkning som gäller för alla, men det har också varit besökare som har broderat.
Rebecka Vigren stickar ett par roströda vantar. Tidigare hade hon aldrig stickat, bara virkat. Man lär sig mycket av varandra när man handarbetar tillsammans, är alla överens om.
– Det är kul att få umgås med andra som gillar handarbete, säger Johanna Carlsson.
– Ja, nörda loss. Annars får man ofta höra ”höhö, som min mormor” när man säger att man gillar att virka, säger Rebecca Vigren.
En kille som är ny för sällskapet kikar in i rummet. Han heter Anders Gottberg och tänker kolla in syjuntan, som han hört talas om.
– Jag har några projekt som jag vill komma igång med, säger han innan han går vidare.
Aktiviteten är öppen för alla och man kan droppa in lite som man vill. Varje gång brukar någon ha med sig fika. Idag är det Sofia Fröjdman.
– Det är kul att ha en anledning att baka en hel långpanna, så mycket går inte åt hemma, säger hon.
Bäst av allt är att onsdagskvällarna har blivit ett välkommet ”break” från allting annat i livet, det är syjuntemedlemmarna ense om. Även om man ha en tenta att plugga till behöver man ägna sig åt något annat en stund ibland, och handarbete kan vara mer avslappnande än mobilspel.
– Det är mycket värt att veta att jag är garanterad två timmars sticktid, säger Johanna Carlsson.
Syjuntan på Västgöta nation äger rum varje onsdag mellan 19 och 21.
nbsp;
nbsp;
