Googlekontor vs. administration

Det är idel ros när arbetsmiljön i Segerstedthuset beskrivs i senaste numret av Uppsala universitets personaltidning Universen. Men alla som arbetar i huset är inte lika nöjda. Kim, som egentligen heter någonting annat, var inledningsvis positiv till flytten men har nu efter att ha arbetat en tid i huset övervägt att söka ett annat jobb. nbsp;

– Jag jobbar långsammare, har svårare att fokusera och är tröttare när jag kommer hem på kvällen. Det är en tydlig skillnad jämfört med där jag jobbade innan vi flyttade.

Kim upplever att det är svårt att skärma av när kollegor pratar i telefon och går förbi. Inte heller på lunchen går det att slappna av.

– Man kanske har en stressig förmiddag, sedan ska man äta lunch tillsammans med jättemånga andra. Alla ska ha mikron samtidigt, det plingar av ugnarna och det går inte att höra vad de vid ens bord säger.

Det är inte tillåtet att äta varm mat i resten av byggnaden. En lösning för många har därför varit att ta med sig kall mat och äta i de mindre fikarummen.

Kims främsta invändning är att man inte anpassat arbetsplatsen efter personalens behov. De har inga papperskorgar vid skrivborden, däremot finns designade ”nästen” för samtal – sittplatser – som Kim inte sett någon använda.

– De hade en vision om hur vi skulle jobba. De tänkte ”Google” när de byggde, men så är det förvaltningen som ska sitta där med sina pärmar, säger Kim, och fortsätter:

– Det är väldigt spridda verksamheter i huset. Jag tror att många är missnöjda över att de tagit mest hänsyn till de som jobbar på samma sätt som ledningen.

Hur 600 personer med olika arbetsuppgifter skulle placeras i det nya huset, har varit en av de svåraste frågorna i hela projektet, säger Therese Iveby-Gardell, biträdande universitetsdirektör, som lett hela Segestedtprojektet.

– Vi har haft dialoger så långt det går, stämt av med facket varje vecka. Men det går inte att tillgodose allas önskemål på individnivå.

Hon berättar att man övervägt olika lösningar under projektets gång. Till slut landade man i det aktuella upplägget med tre olika typer av ”sittningar” – egna eller delade kontor, aktivitetsbaserade arbetsplatser och kontorslandskap.

– Ingen har blivit tvingad till att jobba aktivitetsbaserat och alla har haft rätt till en egen plats, säger Therese Iveby-Gardell.

Annika Sundås Larsson, som projektlett bygget från universitetets sida, säger att man just nu håller på att samla in synpunkter från de olika avdelningarna och vidta åtgärder för att lösa akuta problem. Däremot är det för tidigt att börja göra några stora förändringar.

– Nu har alla bott i huset i snart två månader och precis börjat lära känna sin nya arbetsplats. Man brukar göra utvärderingar först efter ett halvår, säger Annika Sundås Larsson, biträdande avdelningschef vid byggnadsavdelningen vid Uppsala universitet.

Hon berättar också att det görs så kallad ”följeforskning” kring hur flytten har gått för att man i framtiden ska kunna genomföra liknande projekt på bästa sätt.

Angående matsalen lyfter hon fram syftet – att få kollegor att mötas. Det var också beställarens beslut att det skulle vara en stor matsal.

– Men det är klart att det kan bli stimmigt när 140 personer ska äta samtidigt. Det finns ett tyst rum med 20 platser, eller så kan man välja att äta vid en annan tidpunkt. Kaffehörnorna är inte ventilerade för att ta hand om matros men man kan äta en lunchmacka eller sallad där.