HereToo?

Det märks att den pågående metoo-kampanjen gjort avtryck. Anneli Häyrén kommer vid tillfället för intervjun just från ett möte med HR-avdelning vid universitetet där de diskuterat hur man ska bygga strukturer för att kunna motverka trakasserier. Hon har också tre föreläsningar inbokade, initierade efter den senaste tidens debatt. nbsp;

– Jag tycker att det är bra att den här frågan aktualiseras. Jag har tidigare sagt att problemet med sexuella trakasserier är mycket mer utbrett än vad man trott, men inte förrän nu har det blivit tydligt att det faktiskt är mycket större, att i princip alla kvinnor någon gång varit utsatta, säger Anneli Häyrén, lika villkor-specialist vid HR-avdelningen samt forskare och utredare vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Universitetet är ingen fredad värld, menar Anneli Häyrén. Mellan åren 2000 och 2010 utredde hon 54 ärenden där anställda och studenter upplevde att de varit utsatta för diskriminering och sexuella trakasserier. Trots att hon inte längre jobbar med att utreda den här typen av fall, passar jag på att fråga varför vi i media inte hört några historier från universitetsvärlden under den senaste tiden.

– Jag väntar på akademin, det finns nog ingen bransch som kommer klara sig. Jag tror att folk inom akademin är rädda för repressalier, att man inte vet vem man ska vända sig till och att det finns en rädsla för att vilja se vad man blivit utsatt för av människor som man kanske tidigare tyckt om.

Trakasserier kan ta sig olika uttryck, vilket också kan vara en bidragande orsak till att få anmäls. Anneli Häyrén som både studerat könskonstruktioner i så kallade blåljusyrken och utrett fall på universitetet, säger att de kan vara mer explicita inom brandkår och bland ambulanspersonal, än inom akademin.

– Här skulle rena sexuella trakasserier bli så tydliga, vi är ju ”huvudfotingar” som ska konkurrera med vetenskaplig kompetens, kroppar ska, så att säga, inte vara närvarande. Därför används i stället andra maktuttryck och härskartekniker som inte uttrycker kropp.

Det kan till exempel handla om att man hävdar att den kvinnliga forskaren är inkompetent eller ovetenskaplig. När maktutövandet når sin spets brukar det sluta i galenskapsargumentet –personen anklagas för att vara omöjlig att ha att göra med och stöts ut.

– Men denna ”galenskap” är ju inte verklig utan konstruerad och frammanad av trakasseriprocessen som en del av förövarens retorik, ett sätt för den som kränker att göra sig oskyldig.

En process likt den ovan är svårare att greppa och anmäla, än en händelse som är mer tydlig, som exempelvis att få en kukbild skickad av en kollega. Men även på universitetet finns trakasserier som uttrycker kropp.

– Jag vet till exempel att studenter på TekNat haft det jobbigt, fått kommentarer om sina kroppar som varit ganska explicita.

I grund och botten handlar alla trakasserier om ett maktbeteende, ett sätt att sortera underordnade. Men det är inte alltid intentionen från början är ond. Det kan handla om en jargong som går överstyr, eller att det finns en attraktion som sedan övergår i att bli trakasserande när motparten säger nej. Anneli Häyrén är av åsikten att människor vet när de går över gränsen.

– De som nu går ut i media och pudlar skyller på att de inte visste att vad de gjorde. Men det är de egentligen mycket väl medvetna om. Genuin värme blir aldrig trakasserande.

Hur ser då studenternas situation ut? I en granskning som SvD gjort framkommer att inga falla av sexuella trakasserier tagits upp i Uppsala universitetets disciplinnämnd under de senaste åtta åren.

– Vi kan inte bara titta på vad som händer på våra seminarier, utan borde även se till vad som händer under nationskvällar och i korridorslivet. Många tänker att den delen är privat, men man deltar ju i det för att man pluggar här.

Hennes uppfattning är att klimatet blivit grövre i dessa kontexter och att nittiotalister har det tuffare än tidigare generationer. Bland annat för att de föddes under en ekonomiska svacka, har lärt sig sex av porr på nätet och har vuxit upp under en tid som präglats av en backlash där jämställdhet ifrågasätts av män som tycker att feministiska teorier fått för stort utrymme

Sedan första januari i år är diskrimineringslagen skärpt, vilket innebär att det förebyggande arbetet för alla arbetsgivare, inklusive lärosäten ska utvecklas.

– Det är viktigt att utredningar sker snabbt och transparent och att man som lärosäte har en överblick över risker för diskriminering på grund av alla sju skyddade diskrimineringsgrunder. Och där har vi, liksom de flesta andra organisationer, lite kvar att göra. Vi startar det arbetet nu i veckan som kommer.

Som det ser ut idag startar en utredning först när något hänt. Anneli Häyrén menar att man i stället måste utgå från att trakasserier förekommer och att man måste lägga mycket kraft på det förebyggande arbetet. Hon lyfter också fram vikten av att göra genuina utredningar och utgå från att offren talar sanning .

– Om man inte tar hand om det som någon berättar så sviker man offret som inte får hjälp, organisationen som får stora kostnader av att det förekommer trakasserier och förövaren som inte får hjälp med att förändra sitt beteende. nbsp; nbsp;