”FEMJUR grundades av en anledning”
Förra veckan skrev Ergo om studenten Maja, som upplevde att Juridiska institutionen uppmanade henne att inte anmäla när en kursare utsatt henne för sexuella trakasserier. En kort tid efter att Maja gjorde de erfarenheterna grundades föreningen Feministiska Juriststudenter Uppsala (FEMJUR). Jag träffar Matilda Frisk och Oscar Zettergren i ett grupprum på Juridiska institutionen.
– Vårt syfte är att främja genusperspektivet på utbildningen, och på juridiska institutionen i stort, säger Matilda Frisk, som är föreningens ordförande.
Föreningen har nu omkring 420 medlemmar, vilket de tolkar som att intresset är stort. En viktig del av deras arbete har varit samarbetet med Uppsala studentkårs litteraturgranskningsinitiativ. Ett uppmärksammat problem på utbildningen är att såväl föreläsarna som författarna till kursmaterialet till väldigt stor del är män. FEMJUR har också gjort undersökningar som visar att många studenter upplever att de utsätts för härskartekniker. Med anledning av metoo anordnade föreningen en föreläsning om härskartekniker med genusvetaren Anneli Häyrén. Den blev fullsatt.
– Juridiken och institutionen är historiskt sett en konservativ miljö. Det har kanske inte heller funnits särskilt mycket förändringsbenägenhet. FEMJUR grundades av en anledning. Att vi är så många visar att det finns ett behov av ett sådant forum, menar Oscar Zettergren.
– Jag tror att många väljer att bli medlemmar för att de tycker att det är mycket på utbildningen som är normativt, säger Matilda Frisk.
Detta sagt tycker sig båda kunna se att förändringar är på gång. Institutionen vet vilka FEMJUR är och dialogen mellan dem är bra. Uppfattningen är att det pågår många bra interna diskussioner på institutionen och att de problem som FEMJUR pekar på tas på allvar. Men de skulle vilja se att studenterna inkluderades mer i arbetet för jämställdhet och likabehandling.
– Det vi har tryckt på mest är att de behöver bli tydligare med hur de arbetar med de här frågorna. De hänvisar ofta till universitetsgemensamma dokument, men vi skulle vilja se att man arbetade mer med riktlinjer på institutionsnivå, säger Matilda Frisk.
Om någon utsätts för kränkande behandling bör det vara tydligt vart hen ska vända sig, vilka åtgärder som vidtas och att problemet tas på allvar. Matilda Frisk och Oscar Zettergren har förstått att frågorna diskuteras mycket i nuläget, och hoppas att de leder till långsiktiga förändringar.
– Man borde från institutionens sida känna mer oro för mörkertalet – om det finns studenter som inte anmäler kränkningar, säger Matilda Frisk.
I kursutvärderingarna på juristprogrammet får studenterna svara på om de har upplevt sexuella trakasserier eller kränkningar. Inom FEMJUR anser man att det krävs andra metoder för att fånga upp den typen av problem.
– Ämnet är så komplext, det skulle behöva en egen enkät. Som det är nu läggs väldigt mycket på studenten själv. Det är inte så lätt att resonera kring ”det här har hänt mig, så här definierar jag det, därför kryssar jag i den här rutan” som man kanske tror, säger Matilda Frisk.
Institutionen borde också ta ansvar för att göra en kartläggning över i vilken utsträckning kränkande behandling förekommer, menar hon. Transparens är viktigt även om det skulle visa sig att det mesta fungerar utmärkt.
– Det är ju en trygghet att veta att om det i sådana fall. Tydlighet skulle skapa mer tillit till institutionen, säger Matilda Flink.
Hon läser just nu termin fem, Oscar Zettergren termin tre. Utifrån vad de hört om programmet innan de började tror de att det har skett en hel del positiva förändringar de senaste åren.
– Jag trodde nog att det skulle finnas mer av konservativ prägel. Min bild av programmet är rätt annorlunda från äldre studenters, säger Oscar Zettergren.
Juristprogrammet är känt för att vara en tuff utbildning med mycket betygshets. Båda tror att många studenter är stressade och mår dåligt, och tycker att även det är något som institutionen borde arbeta mer med. Det räcker inte att ge information om att man kan vända sig till Studenthälsan.
– Man får ge dem att de ändå har jobbat en hel del med det här. T3 brukar kallas för ”väggen”, för att den är så tung, men de har successivt dragit ned på arbetsbördan, säger Oscar Zettergren.
På det stora hela skulle det inte behöva vara så mycket tyngre att läsa juridik än många andra utbildningar som inte har samma rykte, menar de. Det är främst om man vill arbeta i tingsrätten eller med affärsjuridik som höga betyg är viktigt, inom andra områden kan det räcka att man blir godkänd.
– Det förmedlas ofta att det är vad man ska eftersträva, men alla vill faktiskt inte sitta i ting. Om man visade mer på andra alternativ skulle nog folk vara mindre stressade, menar Matilda Frisk.
Oscar Zettergren säger att juridiska institutionen är en ganska homogen miljö, som väldigt många antagligen inte skulle trivas i. Vilket han anser problematiskt med tanke på juristens viktiga samhälleliga roll.
– Juridiken borde representera samhället bättre än den gör idag. Därför är det viktigt att göra utbildningen mer inkluderande, säger han.
