Generation Snöflinga– inte så kränkt som man kan tro
Såväl i Sverige som utomlands har triggervarningars vara eller icke vara inom högre utbildning varit på tapeten under senare år. En del talar om dagens unga vuxna som ”Generation Snöflinga”, karakteriserad av lättkränkthet och oförmåga att hantera åskådningar som utmanar deras egen. Lydia Bleasdale och Sarah Humphries vid universitetet i Leeds, Storbritannien, har undersökt i vilken utsträckning bilden stämmer.
55 studenter har intervjuats och 185 svarat på en enkät. Enligt Times Higher Education går resultatet till stor del emot vad i synnerhet högerpressen vill få oss att tro om samtidens studenter.
– Det intressantaste var nog att så många av studenterna inte ens kände till uttrycket ”Generation Snöflinga” eller hört talas om triggervarningar. Det vanligaste svaret var att de var bekanta med begreppet, men inte nödvändigtvis i samband med högre utbildning, säger Lydia Bleasdale till Times Higher Education.
När de fick begreppen förklarade förhöll sig de flesta ganska ljummet till deras innebörd, enligt rapporten. Många ansåg dock att triggervarningar kan vara nödvändiga i samband med känsliga ämnen som cancer och svåra förluster. Andra pekade på yttrandefriheten måste värnas, och sade att människor ”måste lämna sina bubblor och inse att världen är hård”.
En del sade sig se viss sanning i benämningen ”Generation Snöflinga”, men tyckte det var orättvist att sätta den etiketten på en så pass stor grupp människor för att några få har vissa synpunkter. I studien lyftes också fram att dagens unga möter flera svårigheter som tidigare generationer inte hade, som hårdare konkurrens på arbets-och bostadsmarknad och ständig internetuppkoppling.
