Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, anser att det krävs krafttag för att svenska lärosäten ska stå sig i den internationella konkurrensen.
Foto: Sara Borsiin

Ministern: ”Sverige har halkat efter”


Svenska lärosäten måste öka sin internationella och interkulturella kompetens, enligt delbetänkandet i regeringens internationaliseringsutredning som presenteras idag. Ergo har pratat med Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Andelen utomeuropeiska studenter vid svenska lärosäten har minskat, och andelen svenska studenter som läst delar av sin utbildning utomlands når inte EU:s mål. För ett år sedan tillsatte regeringen en internationaliseringsutredning i syfte att göra det internationella perspektivet mer tydligt. Idag har utredaren lämnat sitt delbetänkande, med förslag på en strategi med åtta mål.

– Det är väldigt ambitiösa mål som kräver tid, kraft och mod, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning till Ergo.

Alla studenter som tar examen från svenska lärosäten ska ha utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens, Sverige ska ha hög attraktionskraft som studie-och kunskapsnation och anställda vid universitet och högskolor ska ha god internationell erfarenhet. Det är några av målen som framgår i delbetänkandet.

– Sverige har halkat efter. EU:s mål är att 20 procent av studenterna ska läsa delar av sin utbildning utomlands, här är det bara 14 procent. Inom professionsutbildningar ligger det på tre, fyra procent. Jag tror att vi fortfarande har ett lite för nationellt perspektiv, säger Helene Hellmark Knutsson.

Därutöver studerar färre utomeuropeiska studenter i Sverige idag än före 2011, då man införde ett system där dessa belades med avgift. Förhoppningen är att återgå till samma andel internationella studenter som när utbildningen var kostnadsfri för alla, men Helene Hellmark Knutsson säger att det är en utmaning.

– Systemet som infördes 2011 var förhastat, det är väldigt fyrkantigt. Dessutom behöver stipendiesystemet utvecklas mer, menar hon.

Det ingår i utredarens uppdrag att se över avgiftssystemet, och resultat kommer att framgå i slutbetänkandet. En annan aspekt som ska beaktas är möjligheterna för internationella studenter att få uppehållstillstånd.

– Det tar för lång tid att få uppehållstillstånd idag. Migrationsverket har hög arbetsbelastning, men vi måste ha ett bra system. Det krävs ett fungerande samarbete mellan Migrationsverket och lärosätena, säger Helene Hellmark Knutsson.

Det finns också synpunkter på att uppehållstillstånden bara varar i sex månader efter avslutade studier. Enligt Helene Hellmark Knutsson är det önskvärt att fler akademiker stannar i Sverige.

– Idag är det sju procent, det är en låg siffra. Här behöver även näringslivet ligga på och marknadsföra sig mot lärosätena.

Ökad kvalitet för alla studenter, genom hållbar internationell och interkulturell kompetens, är nödvändig för att Sverige ska kunna vara med och anta den globala samhällsutmaningen, menar ministern.

– Visst, Sverige är ett litet land, men vi ska ändå ha höga ambitioner, säger hon.

Delbetänkandet kommer nu att skickas ut på remiss till samtliga svenska lärosäten. Slutbetänkandet är beräknat till senast 31 oktober 2018.

nbsp;


Annons

Annons

Läs mer

2024-11-20 09:43
Trenden om fler bokade tentamensplatser vid Uppsala universitet håller i sig, med omkring 7000 fler tentamensplatser…
2024-11-19 15:45
Studenttidningen Götheborske Spionen, som bevakat och beskrivit studenternas situation vid Göteborg Universitet i nu 88…
2024-11-08 09:51
Den 19 september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna sin budgetproposition för 2025. Mindre pengar till…