Så ska mångfalden växa
47 procent av studenterna som antogs vid Uppsala universitet 2014/2015 hade högskoleutbildade föräldrar. I hela landet är siffran 39 procent. Sedan 2001 är svenska lärosäten skyldiga att arbeta aktivt för breddad rekrytering.
– Debatten har både i Sverige och EU gått mot att handla mer om breddat deltagande. Studenter som inte har föräldrar som är akademiker riskerar i högre utsträckning avbryta sina studier. Man kanske känner att man inte passar in, säger Shabnam Sharifpour, verksamhetsledare vid mångfaldsbyrån Esmeralda.
Esmeralda, finansierat av Uppsala universitet och kommunen, arbetar med att motverka social och etnisk snedrekrytering till högre studier. Shabnam Sharifpour har varit med i den arbetsgrupp som tagit fram universitetets nya handlingsplan för breddad rekrytering, som nu har presenterats.
– Jag är nöjd med resultatet, men också spänd på att se hur handlingsplanen kommer att implementeras, om den gör skillnad, säger Shabnam Sharifpour.
En punkt som hon har tryckt på om är rekryteringsinsatser. Det är viktigt att de som funderar på att börja plugga i Uppsala får tillgång till viktig information.
– Möjligheten att läsa fristående kurser, och på distans, är bra att känna till. Då kan man prova på studier innan man bestämmer sig helt, och läser man på distans behöver man inte ta steget att flytta till Uppsala direkt, säger Shabnam Sharifpour.
Esmeraldas studentambassadörer, studenter som själva har bakgrunder som är underrepresenterade vid universitetet, har också bidragit med synpunkter. Bland annat har man lyft lärarnas roll i arbetet att få alla studenter att känna sig inkluderade. Shabnam Sharifpour menar att en del har låg kännedom om studentpopulationen.
– En student berättade om en föreläsare som gav exempel på vanliga skrivfel. ”Det här felet gör ju inte ni som har gått gymnasiet”, sade han om ett. Det känns ju inte bra om man sitter där och vet att man har gjort det felet, menar hon.
I den situationen borde läraren istället säga att de som känner igen sig kan ta kontakt med Språkverkstaden. Shabnam Sharifpour har påtalat att de stödåtgärder som finns vid universitetet bör synliggöras mer. Utöver Språkverkstaden, där alla studenter kan få hjälp med muntlig och skriftlig framställning, finns insatser för studenter med olika funktionsnedsättningar.
– Det räcker inte med en flik på hemsidan, utan man skulle kunna ha roll-ups med information på campus. Det är bra att man har satsat så mycket på informationsåtgärder i planen, säger hon.
Från Esmeraldas sida har man även påtalat att handlingsplanen måste följas upp ordentligt. Studenter ur målgruppen bör inkluderas i utvärderingsprocessen, tycker Shabnam Sharifpour. Även om hon tycker att handlingsplanen känns genomtänkt hade hon gärna sett att den var tydligare i fråga om implementering.
– Personalen ska erbjudas undervisning i inkluderingsarbete som kompetensutveckling, men kommer alla att nappa? Kommer det verkligen att sippra ned på alla nivåer? Jag tycker egentligen att det borde vara obligatoriskt, breddad rekrytering och deltagande är en del av lika behandlings-arbetet, säger Shabnam Sharifpour.
Nu hoppas hon att den nya verksamhetsplanen kommer att lyftas så att den når ut till alla berörda på universitetet.