Försvunnen forskare under utredning

Forskaren hade haft ett ettårigt stipendium med möjlighet till förlängning. På grund av samarbetssvårigheter blev förlängning aldrig aktuell, och forskaren lämnade Uppsala universitet med laborationsjournal och en hårddisk. Hen ska också ha använt institutionens apparatur utan att redovisa resultat eller spara data. I maj 2017 polisanmälde institutionen forskaren för att ha tagit med sig rådata från forskningen. Polisanmälan hade föregåtts av fruktlösa försök att få kontakt med forskaren.
I höstas anmäldes forskaren även för oredlighet i forskning, av tidigare kollegor. Då hade hen nyligen publicerat en vetenskaplig artikel byggd på data från forskningen vid Uppsala universitet, i eget namn och utan medförfattare. Detta trots att en annan person var projektledare.

Ärendet handläggs av den nyinrättade Nämnden för utredning av oredlighet i forskning och ett antal externa experter har gjort granskningar. Dessa har visat att det faktum att forskaren aldrig var anställd vid Uppsala universitet, utan innehade ett skattefritt stipendium, gör fallet komplicerat. Stipendiet är inte tillräckligt tydligt formulerat för att rådatan ska kunna ses som allmän handling. Enligt experterna rör det sig inte om forskningsfusk, eftersom forskaren har rätt att publicera artiklar utifrån rådatan. Däremot har hen handlat etiskt tveksamt.
Stefan Eriksson, docent vid Centrum för forsknings-och bioetik påpekar att universitetet är myndigheter, och som sådana styrs av lagar om sekretess, offentlighet och arkivering. Samtidigt har forskarna en stor frihet.
– Det kan finnas missförstånd om vad som gäller i olika situationer, där sådana här situationer kan uppkomma. Regler och avtal kan behöva klargöras och bli tydligare på vissa ställen, säger han till UNT.
Nämnden för utredning av oredlighet i forskning inrättades 2017 och består av juridiska experter samt företrädare för lärare, studenter och universitetets ledning.