Oense om pengar på hög
Lärosätena lägger pengar på hög. Sammanlagt rör det sig om 12 miljarder kronor i oförbrukade anslag, visar Riksrevisionens rapport ”Varför sparar lärosätena?”. Regeringen välkomnar granskningen.
–Jag blev arg när jag läste rapporten. När vi har behov att stärka kvaliteten på högskoleutbildningarna och det fortfarande finns osäkra anställningar inom forskningen ska pengarna användas och inte samlas på hög. Pengarna ska användas till det som de är ämnade till, utbildning och forskning av hög kvalitet. Särskilt problematiskt tycker jag det är att pengarna till utbildning inte alltid använts, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Dock instämmer regeringen inte med Riksrevisionens rekommendationer för ett mer effektivt resursutnyttjande. Medan Riksrevisionen föreslår att man bör utarbeta kriterier införa nya återrapporteringskrav för att säkerställa en tydlig, strategisk oh transparent styrning oh uppföljning av lärosätenas myndighetskapital, vill regeringen istället förtydliga kraven på att lärosätena ska analysera myndighetskapitalet och redovisa planerad användning och förbrukning.
Den andra rekommendationen är att ge den pågående Styr-och resursutredningen ett tilläggsdirektiv att särskilt beakta konsekvenser av det föreslagna styr-och resursfördelningsystemet. Regeringen menar att det redan ingår i utredningens uppdrag.
Däremot instämmer regeringen med Riksrevisionen om att riksdagen bör informeras om myndighetskapitalets utveckling mer regelbundet.
Riksrevisionen borde enligt regeringen tydligare ha lyft effekten av de tillfälliga utbildningsplatser som inrättades av den tidigare regeringen 2010-2011.
–De gjorde tyvärr mest tillfälliga satsningar på högskolans utbildningar, satsningar som sedan drogs in. Den finansierade dessutom många av dessa så kallade ”satsningar” genom att dra in medel och omfördela medel från andra lärosäten. Det bidrog till att många universitet och högskolor blivit försiktiga med att anställa och investera, säger Helene Hellmark Knutsson. nbsp;
Rapporten visar att en del lärosäten medvetet skapat en buffert för att kunna hantera förändrad anslagstilldelning, skiftande studentefterfrågan eller osäkerhet kring externa medel. Regeringen anser att det är styrningen av lärosäten under perioden 2007-2016, då regeringen tillförde kraftigt ökade resurser som enbart var tillfälliga och omfördelningar mellan lärosätena för att finansiera särskilda satsningar, som ligger bakom en ökad oro för ändrade förutsättningar.
–Den här regeringen beslutade när vi tillträdde att i stället att bygga ut högskolan långsiktigt eftersom vi såg och ser stora kompetensbehov. Vi gör därför en långsiktig investering med nya permanenta platser i hela landet, i stället för att som den borgerliga regeringen dutta med tillfälliga platser, säger Helene Hellmark Knutsson. nbsp; nbsp;
Vad är myndighetskapital?
Myndighetskapital uppstår till följd av överskott i avgiftsbelagd verksamhet och i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, eller som en effekt av de redovisningsregler som tillämpas för lärosätenas forskningsanslag. Överskott i den avgiftsbelagda verksamheten utgör dock en liten del av det myndighetskapital som finns vid statliga universitet och högskolor. Statliga myndigheters förvaltningsanslag avräknas vanligtvis kostnadsmässigt. Det betyder att intäkter från anslaget bokförs när myndigheten har haft motsvarande kostnad. Universitetens och högskolornas utbildningsanslag avräknas i stället efter en schablonersättning för utbildningens kostnader (ersättningsbelopp) som är uppdelade i helårsstudent och helårsprestation.Om kostnaderna för en helårsstudent understiger schablonersättningen kan ett överskott uppstå (och motsvarande ett underskott om kostnaderna är högre). Det är detta överskott i utbildning på grundnivå och avancerad nivå som medför att myndighetskapitalet ökar. Syftet med schablonersättningen är bl.a. att ge lärosätena drivkrafter till ökad genomströmning och att samtidigt ge drivkrafter för att stödja och behålla studenter som påbörjat utbildning samt att ersätta utbildningar utifrån skillnader i kostnader inom ett specifikt utbildningsområde. Inom forskning påverkas myndighets-kapitalet huvudsakligen av att lärosätenas forskningsanslag (basanslagen) avräknas när medel betalas ut till universitet och högskolor i stället för när kostnaden har uppstått. Det medför att sådana forskningsprojekt som ännu inte har påbörjats eller som har senarelagts uppvisar överskott. I takt med att forskningsprojektet genomförs minskar överskottet. Principerna för hur de statliga universitetens och högskolornas anslag redovisas utgör därmed ett undantag från den kostnadsmässiga redovisningsprincip som generellt gäller för statliga myndigheter.
Källa: Regeringen
