Efterlyser frågor om förövarna i akademin
Problemet med sexuella trakasserier i akademin är globalt sett omfattande och kunskapsläget om situationen i Sverige och Norden är bristfälligt. Det menar Fredrik Bondestam, som tillsammans med Maja Lundqvist har skrivit en internationell forskningsöversikt om ämnet, på uppdrag av Vetenskapsrådet. Han efterlyser därför vetenskaplig, sektorsövergripande studie där alla svenska lärosäten ingår.
– Sedan behövs det interna delundersökningar eftersom lärosätena ser olika ut. Studierna bör också samordnas så att vi bygger en kollektiv kunskap och en hållbar organisering kring frågan, säger Fredrik Bondestam, som är forskningssamordnare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet till Universitetsläraren.
Enligt befintliga studier är fyra till 26 procent av alla kvinnor i akademin utsatta. Lägger vi till det vidare begreppet trakasserier på grund av kön samt erfarenheter av sexuellt ofredande och sexuella övergrepp blir siffran väsentligt högre. Men det finns ingen tillförlitlig vetenskaplig studie efter 2009, säger Fredrik Bondestam.
– Så det är hög tid nu, hög tid, säger han till Universitetsläraren.
Lärosätens interna undersökningar om sexuella trakasserier ingår inte i rapporten. Fredrik Bondestam anser att sådana tenderar att tona ned utsatthet genom sättet de är konstruerade.
– En del forskningsbaserade studier som är gjorda internt på lärosäten är inte publicerade i form av rapporter utan de läggs i byrålådan. Det har tidigare funnits en ovilja att publicera resultat som visar att ett lärosäte har problem, säger han till Universitetsläraren.
Den studie som Fredrik Bondestam efterfrågar bör ha mer fokus på förövarna än tidigare undersökningar.
– Det är en lucka i undersökningarna att de nästan aldrig ställer frågor om förövarna. Vi vet väldigt lite om situationer, beteenden, relationer, och hur förövarna tänker och motiverar och ser på sin roll. Bilden som ges blir att många är utsatta, men det verkar inte finnas några förövare. Det saknas även forskning om konsekvenser för arbets- och studiemiljöer och för forskningens och utbildningens kvalitet, säger han till Universitetsläraren.
De studier som finns visar mycket spridda resultat. Det kan bero på att man mäter förekomst av sexuella trakasserier under olika tidsperioder och ställer olika typer av frågor. Därför saknas en samlad bild. Urvalets storlek, sättet att fråga, analytiskt ramverk och definition av trakasserier avgör vilka svar man får.
– Om du frågar om någon varit utsatt, med svarsalternativen ja eller nej, får du väldigt lågt antal som svarar ja. Men ställer du ett 20-tal frågor, av typen ”har du under det senaste året upplevt nedlåtande blickar och kommentarer kopplade till dig och din kropp”, då får du väsentligen fler som svarar ja, säger Fredrik Bondestam till Universitetsläraren.
Något som ändå kan slås fast i rapporten är att de utsatta framförallt är studerande, yngre kvinnor, kvinnor med osäkra anställningar samt etniska och sexuella minoriteter.
