Ernkrans minglade på Blåsenhus
Många studenter som passerar Blåsenhus glasentré på torsdagseftermiddagen verkar omedvetna om att ministern för högre utbildning och forskning står vid S-studenters kampanjbord, andra sneglar nyfiket. Matilda Ernkrans besöker universitetet för att hålla en föreläsning på temat ”kunskap som grund för ett starkare samhälle”. En kille stannar och pratar, ministern frågar vad han pluggar.
– Jaha, statskunskap, det har jag också läst, säger Matilda Ernkrans.
När han ursäktar sig och måste skynda vidare önskar hon lycka till med studierna och erbjuder honom godis från skålen på kampanjbordet. Det är den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus som har bjudit in Matilda Ernkrans. För den pågående kårvalskampanjen har man tryckt upp Pokémonkort som föreställer kandidaterna på S-studenters lista, vilket får ministern att skratta.
Det är överlag glada miner under minglet, men rektor Eva Åkesson har tidigare i veckan uttryckt missnöje med det utbildningsanslag som regeringen föreslår i vårbudgeten, som är 8,5 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i konsistoriets verksamhetsplan.
– De gör det besvärligt för universitetet att fullgöra vårt viktiga samhällsuppdrag att utbilda bland annat lärare, sjuksköterskor, ingenjörer och läkare. Jag kan konstatera att regeringen återigen ändrar förutsättningarna för utbildningsområdet under innevarande budgetår, säger Eva Åkesson i ett pressmeddelande.
Matilda Ernkrans medger att utbyggnaden av högre utbildning kommer att gå långsammare än vad som aviserades 2018 men betonar att regeringen satsar 100 miljoner kronor på nya utbildningsplatser.
– Jag känner mig trygg i att lärosätena kommer att kunna hantera en långsammare utbyggnad. Man får också komma ihåg att det är en väldigt speciell budgetsituation, där vi först hade en övergångsbudget och sedan Kristdemokraternas och Moderaternas budget som röstades igenom. Inför vårbudgeten är vi därför begränsade – 20 miljoner kronor är redan borta, säger hon.
När Matilda Ernkrans träffade Klimatstudenterna tidigare i vår diskuterades lärosätenas flygutsläpp. Förra veckan publicerade Ergo en granskning som visar att Uppsala universitet står för 7,4 miljoner kilo koldioxidutsläpp per år, enbart från flygresor.
– Lärosätena är egna myndigheter så det är begränsat hur mycket politiker kan detaljstyra. Samtidigt har de i uppdrag att jobba med hållbarhet, säger Matilda Ernkrans.
Hon upplever att det finns ett starkt engagemang för klimatfrågor bland studenter och hoppas att det ska påverka lärosätena.
– Det jag är orolig för är att lärosätena har ökat sitt flygande, det ger felaktiga signaler. Jag vet samtidigt att de är medvetna om detta och försöker hitta nya vägar.
Föreläsningen hålls i Betty Pettersson-salen, och kommer till stor del att handla om breddad rekrytering. Matilda Ernkrans inleder med att säga att det är extra roligt att få vara i en lokal som är uppkallad efter Sveriges första kvinnliga student.
– Vi har kommit lång väg sedan Betty skrev in sig 1872, men det finns mycket kvar att göra, säger hon.
Nu handlar jämlikhetsarbetet, utifrån föreläsning och påföljande frågestund att döma, till stor del om att tillgängliggöra högre studier för unga med föräldrar utan akademisk bakgrund, speciellt på landsbygden och i mindre orter.
– Fler killar ska få växa och utvecklas genom utbildning. De som upplever att de inte är en del av samhället riskerar i större utsträckning att dras till extrema rörelser av högernationalistisk karaktär, säger Matilda Ernkrans.
Den borgerliga regeringen 2010-2014 tog bort universitetens uppdrag att arbeta för breddad rekrytering , men under förra mandatperioden gavs lärosätena i uppdrag att ta upp det på dagordningen igen.
– En del lärosäten fortsatte arbetet även när de inte var tvungna, och jag vet att det finns många goda exempel på hur man jobbar med frågan, säger Matilda Ernkrans.
En i publiken frågar om hon ser någon konflikt mellan att bygga ut högre utbildning och bibehålla dess kvalitet. Matilda Ernkrans säger att regeringen vill öka basanslagen och framhåller att det är viktigt att nå ut till hela landet.
– Folk flyttar i mindre utsträckning långt för att läsa till lärare och förskollärare, jämfört med utbildningar med riktigt högt söktryck. Därför tror jag på att det ska finnas bättre möjligheter att utbilda sig nära hemorten, säger hon, och tillägger,
– Samtidigt måste vi vara rädd om våra stora lärosäten med världsledande forskning. Vi behöver de miljöerna också. Det är en utmaning.
Sist ber Laboremus och S-studenter om att få ”pitcha” ett reformförslag, nämligen att separera bidrags-och lånedelarna av studiemedlet. Detta för att det ska kännas som en mindre ekonomisk utmaning att prova högre studier. Matilda Ernkrans har till skillnad från sin företrädare Helene Hellmark Knutsson ansvar för frågor som rör CSN.
– Så jag kan inte komma undan Ni har planterat en idé, jag får titta på det, säger hon.
När Laboremus John Linder lämnar över en blombukett till Matilda Ernkrans som tack för besöket är de väl inslagna.
– Men det är kanske inte så svårt att räkna ut vad det är för blommor, säger han.
